Kongress (folkrätt)

I dagens värld är Kongress (folkrätt) ett ämne som blir mer och mer aktuellt och skapar intresse inom olika samhällssektorer. Effekten av Kongress (folkrätt) är tydlig i hur det påverkar våra dagliga liv, från hur vi kommunicerar till våra konsumentbeslut. Den här artikeln syftar till att till fullo utforska effekten av Kongress (folkrätt) på våra liv och analysera dess olika aspekter och tillvägagångssätt. Från dess ursprung till dess framtida projektion kommer relevanta aspekter att tas upp som gör det möjligt för läsaren att förstå vikten av Kongress (folkrätt) i den samtida världen.

Lagstiftande församling
Kammare
Enkammarsystem  · Tvåkammarsystem
Trekammarsystem  · Flerkammarsystem
Överhus (Senat)  · Underhus
Parlament
Parlamentarism  · Parlamentsgrupp
Parlamentsledamot  · Internationella parlament
Parlamentariskt styrelsesätt
Kommitté  · Kvorum  · Motion (Misstroendeförklaring)
Typer
Kongress (Kongressledamot)  · Kommunestyre (Rådman)  · Ståndriksdag (Stånd)
Lagstiftande församlingar i erkända stater

Kongress, från latinets congressus, är formellt ofta internationellt organiserade sammanträden med personer från olika stater, fackföreningar, politiska partier och andra grupper.

I folkrätt är det en beslutmässig sammankomst mellan flera staters ledare eller deras ombud, för att åstadkomma ett fredsfördrag eller en uppgörelse med anledning av ingången fred eller för att i allmänhet avgöra och lösa internationella frågor eller i allmänhet avhandla för staterna gemensamma intressen. Tidigare folkrättslärare sökte hålla en principiell åtskillnad mellan kongress och konferens i att det sistnämnda slagets sammankomster var enbart rådplägningar och inga beslut fattades. Denna skillnad är borta då i folkrättslig terminologi uttrycken användas tämligen likvärdiga. Större kongresser var Wienkongressen 1814–1815 och Berlinkongressen 1878.

Källor