Parallellhandling
I den här artikeln kommer ämnet Parallellhandling att behandlas ur ett brett och analytiskt perspektiv, med syftet att ge läsaren en heltäckande vision av denna fråga. Olika tillvägagångssätt, teorier och studier relaterade till Parallellhandling kommer att undersökas, för att ge en djupare och mer komplett förståelse av den. Under hela artikeln kommer olika aspekter av Parallellhandling att utforskas och underbyggda argument kommer att presenteras som kommer att utöka kunskapen kring detta ämne. Genom ett rigoröst och systematiskt arbetssätt är syftet att ge läsarna en detaljerad och berikande vision av Parallellhandling, med syftet att uppmuntra till reflektion och debatt kring denna fråga som är så aktuell idag.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Parallellhandling är ett dramaturgiskt begrepp som innebär att två berättelser äger rum samtidigt men ofta på olika platser (vanligtvis växelvis men ibland visat i så kallad split screen, se till exempel filmen Ocean's Eleven).
Begreppet och bruket av parallella handlingar fick sitt stora genombrott så tidigt i filmhistorien som med Det stora tågrånet (1903) där filmen växlade mellan att följa rånarna och de efterföljande poliserna. Tekniken användes dock även innan i dramer och komedier på teaterscenen, men möjligheten att klippa gjorde att växlingarna mellan de två (eller flera) handlingarna kunde ske snabbare.
Vanligtvis är parallellhandlingar ett spänningshöjande verktyg där de två parallellhandlingarna - och deras respektive huvudpersoner - möts efter en period. Ibland är dock parallellhandlingarna permanent åtskilda.
Se även
| ||||||||||||||