Papegojfåglar

I dagens värld är Papegojfåglar ett ämne som har blivit allt mer relevant och intressant. Med tiden har Papegojfåglar blivit en referenspunkt för många debatter, forskning och diskussioner inom olika områden. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt, akademiskt eller socialt plan har Papegojfåglar väckt intresset hos ett brett spektrum av människor. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Papegojfåglar, och analysera dess inverkan, implikationer och framtidsutsikter. Dessutom kommer vi att undersöka hur Papegojfåglar har påverkat våra liv och hur det kan fortsätta att påverka vårt sätt att tänka och agera i framtiden.

Uppslagsordet ”Papegoja” leder hit. För andra betydelser, se Papegoja (olika betydelser).
Papegojfåglar
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
UnderklassNeornithes
InfraklassNeognata fåglar
Neognathae
ÖverordningNeoaves
OrdningPapegojfåglar
Psittaciformes
Vetenskapligt namn
§ Psittaciformes
AuktorWagler, 1830
Utbredning
Familjer

Papegojfåglar (Psittaciformes) är en ordning inom klassen fåglar.

Papegojfåglarna är pantropiska i sin utbredning. De utmärks av stort huvud, kort nacke samt starka fötter med två tår framåt och två tår bakåt, vilket möjliggör klättring och fasthållande. Den större, krokiga övernäbben är fästad i skallbenen. Många arter inom ordningen är färggranna. Merparten av papegojfåglarna är trädlevande i olika stor utsträckning och äter frön och frukt. De kan angripas av papegojsjuka, en zoonos.

Ordningen består av cirka 350–370 arter.[1][2] Många är starkt utrotningshotade och elva kända arter har dött ut under historisk tid.[2] Många arter kan upprepa ord och till och med räkna.

Djurparken Loro ParqueKanarieöarna har världens största samling av papegojfåglar.

Indelning

Man delar upp ordningen i fyra familjer:[3]

Noter