I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Oxidationstillstånd och dess inverkan på dagens samhälle. Från dess historiska ursprung till dess relevans idag kommer vi att analysera de olika aspekterna som gör Oxidationstillstånd till ett ämne av intresse för en mängd olika människor. Genom en multidisciplinär ansats kommer vi att undersöka de ekonomiska, sociala, kulturella och politiska implikationerna av Oxidationstillstånd, med syftet att förstå dess inflytande på den samtida världen. På samma sätt kommer vi att fördjupa oss i de debatter och kontroverser som har uppstått kring detta ämne, med tanke på olika perspektiv och åsikter för att ge en fullständig översikt över dess betydelse. Följ med oss på denna rundtur i Oxidationstillstånd och upptäck dess betydelse idag!
Oxidationstillståndet eller oxidationsstadiet definieras som summan av positiva och negativa laddningar i en atom. Indirekt visar oxidationstillståndet hur många elektroner atomen har avgett eller fått.
Atomer har oxidationstillståndet noll, vilket betyder att de är elektriskt neutrala. De positivt laddade protonerna i atomkärnan balanserar det negativa elektronmolnet som omger den. Alltså finns det lika många protoner som elektroner. Om en atom avger en elektron har den fler protoner än elektroner och blir en positivt laddad jon. Denna jon har oxidationstillståndet +1. Omvänt, om atomen får en elektron blir atomen en negativt laddad jon, som har oxidationstillståndet −1.
I kemiska namn anges oxidationstillståndet med romerska siffror omgivna av parenteser. Till exempel benämns en järnjon med oxidationstillståndet +3 som Fe(III) och utläses som "järn-tre-jon", där Fe betyder järn.
I kemiska reaktionsformler skrivs joners oxidationstillstånd med upphöjda tecken efter ämnets kemiska symbol. Till exempel skrivs syre(II) som O2−.