I den moderna världen har Oxenstiernska huset, Uppsala fått stor relevans inom alla samhällssfärer. Dess inverkan återspeglas i människors liv, på det ekonomiska, politiska, kulturella och tekniska området. Oxenstiernska huset, Uppsala är ett ämne som inte lämnar någon oberörd, vilket skapar debatt, reflektion och handling kring det. Genom historien har Oxenstiernska huset, Uppsala varit en konstant referenspunkt och markerat betydande milstolpar och förändringar i vårt sätt att leva och relatera. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv av Oxenstiernska huset, Uppsala, med syftet att bättre förstå dess inflytande och räckvidd i dagens samhälle.
Oxenstiernska huset är ett stenhus byggt 1664 vid Riddartorget i Uppsala. Byggnaden, som ägts av Uppsala universitet sedan 1708, är hem åt Juridiska fakulteten och kallas därför ibland Juridicum.
Huset som är beläget i stadsdelen Fjärdingen uppfördes ursprungligen som residens för Bengt Gabrielsson Oxenstierna, som var diplomat och kanslipresident under Karl XI:s regering. Huset köptes 1708 av Uppsala universitet för att användas som akademisjukhus, Nosocomium academicum, där Carl von Linné verkade som professor i praktisk medicin i mitten av 1700-talet. Sjukhuset blev grunden till Akademiska sjukhuset, och Oxenstiernska huset tjänade som dess huvudbyggnad fram till 1867 då de nya lokalerna vid slottet uppfördes.
Byggnaden har därefter tjänat bland annat som Uppsala studentkårs första expedition, redaktionslokaler för Upsala Nya Tidning och som hem åt Värmlands nation. Sedan början av 1980-talet och efter omfattande renovationer inrymmer byggnaden Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet. I samband med ombyggnaden byggdes huset ihop med annexbyggnaden från det tidigare Uppsala stadshotell.