Fredrik Akrel
I artikeln om Fredrik Akrel kommer vi att i detalj utforska alla aspekter relaterade till detta ämne. Från dess ursprung och utveckling över tid, till dess inflytande på dagens samhälle. Vi kommer att analysera de olika perspektiven och teorierna relaterade till Fredrik Akrel, samt dess inverkan inom olika områden, såsom kultur, ekonomi, politik, teknik, bland annat. Dessutom kommer vi att ta upp de största utmaningarna som Fredrik Akrel för närvarande står inför, såväl som möjliga lösningar och innovationer som dyker upp kring detta ämne. I slutändan syftar den här artikeln till att erbjuda en komplett och uppdaterad syn på Fredrik Akrel, och tillhandahålla relevant information och djupgående analys för alla som är intresserade av att fördjupa sig i detta ämne.
| Fredrik Akrel | |
 Akrell avporträtterad ca 1770 av Anton Ulrik Berndes. | |
| Född | 27 maj 1748[1][2][3] Öja församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 6 november 1804[1][2][3] (56 år) |
| Medborgare i | Sverige[4] |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Gravör[1], målare |
| Barn | Carl Fredrik Akrell (f. 1779) |
| Redigera Wikidata | |
Fredrik Akrel, född 27 maj 1748 i Öja socken, Södermanland, död 6 november 1804, var en svensk gravör och kopparstickare. Han var far till generallöjtnanten, kartografen och grafikern Carl Fredrik Akrell.
Biografi
Fredrik Akrel föddes i Södermanland som son till kyrkoherden i Öja Per Acrelius och dennes hustru Katarina Elisabet Carstén. Under studietiden vid Uppsala universitet fick han undervisning i graveringskonsten av kopparstickaren Anders Åkerman, som på Kosmografiska sällskapets bekostnad hade inrättat en verkstad för tillverkning av jordglober och himmelsglober. Fortsatt utbildning fick Akrel sommaren 1773 i Paris, men han kunde inte få anställning där. Han bestals på sin reskassa i Paris och måste därför återvända till Sverige.
Akrel hade därefter tillfälliga anställningar i Stockholm, bland annat hos gravören Carl Eric Bergquist, med vars dotter Kristina han gifte sig 1777. Året innan fick han anställning som gravör vid Vetenskapsakademien, och då hans förre lärare Anders Åkerman avled 1778 gavs tillfälle att överta dennes vetenskapliga verkstad i Uppsala. Hans verkstad fick snart ett gott rykte för utmärkta arbeten och förde den svenska graveringskonsten till nya höjder, men hans mest nyskapande arbeten uppskattades inte av samtiden.
Akrel finns representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm,[5] Kalmar konstmuseum,[6] och Uppsala universitetsbibliotek.[7]
Bland hans porträtt märks de av Olof von Dalin, Carl Gustaf Tessin, Gustav III och Carl von Linné.
Verk
-
-
-
-
-
Jupitertemplet i Baalbek (1791).
Källor
- Akrel, 1. Fredrik i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Wettergren, Erik: Fredrik Akrel i Svenskt biografiskt lexikon (1918)
- Svensk uppslagsbok (1929)
Noter
- ^ Fredrik Akrel, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5639, läs online.
- ^ KulturNav, KulturNav-ID: ca1fcda0-69a5-4d4f-8e46-97305870f80a, läst: 9 oktober 2017.
- ^ CERL Thesaurus, Consortium of European Research Libraries, CERL: cnp02119667, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016.
- ^ Nationalmuseum
- ^ ”Kalmar konstmuseum”. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201081852/http://konstdatabas.designarkivet.se/index.php/Detail/Object/Show/object_id/168. Läst 1 december 2017.
- ^ ”Uppsala universitetsbibliotek”. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201081358/https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?dswid=-6441&searchType=EXTENDED&query=Fredrik+Akrel&aq=%5B%5B%7B%22A_FQ%22%3A%22Fredrik+Akrel%22%7D%5D%5D&aqe=%5B%5D&af=%5B%5D&pid=alvin-record%3A103570&c=1#alvin-record%3A103570. Läst 1 december 2017.
Externa länkar
