I den här artikeln ska vi fördjupa oss i ämnet Orogenes, som har genererat stort intresse de senaste åren. _Var1 är ett begrepp som varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden, från politik till vetenskap. Genom historien har Orogenes spelat en grundläggande roll i samhället och format hur människor interagerar med varandra och miljön runt dem. I denna mening är det väsentligt att på djupet förstå de olika aspekterna som omfattar Orogenes, såväl som dess inflytande på beslutsfattande och konfigurationen av den verklighet som omger oss. Därför kommer vi genom hela denna artikel att utforska de olika tillvägagångssätten och perspektiven relaterade till Orogenes, med syftet att belysa ett ämne som fortsätter att väcka stort intresse och nyfikenhet idag.
Orogenes (från grekiskans oros "berg" och genesis "ursprung" eller "skapelse") är den vetenskapliga termen för en avlång och någorlunda bred zon av deformation av bergarter och som ofta tar sig uttryck i att bergskedjor bildas. Vid aktiva orogeneser brukar vulkanisk aktivitet och jordbävningar förekomma. Orogeneser sker vanligtvis när två kontinentalplattor kolliderar med varandra och den ena skjuts upp på den andra.
I icke vetenskapliga sammanhang används ofta begreppet bergskedjebildning, och ibland det mindre lämpliga bergskedjeveckning.
Med undantag av större vulkaner som bildats ovanpå mantelplymer bildas inte berg i isolerade områden utan i linjära kedjor. Idag finns ett flertal större och än fler mindre kedjor. Orogeneser har en livslängd på tiotals miljoner år innan de avtar och bergskedjor vittrar, ibland kan det ta upp till 50 miljoner år. De man ser idag är relativt unga och existerade inte innan kritaperioden, det som återstår av vittrade berg är ofta deformerade rester av metamorfos som vittnar om en tidigare orogenes.[1]