I följande artikel kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Olof Beckmark, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det beror på sin relevans i historien, dess inverkan på det nuvarande samhället eller dess inflytande på det kulturella området, har Olof Beckmark väckt stort intresse och nyfikenhet inom olika områden. Längs dessa linjer kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Olof Beckmark, från dess ursprung till dess utveckling över tiden. Dessutom kommer vi att analysera dess betydelse i det aktuella sammanhanget och dess framtida projektion, vilket gör att vi bättre kan förstå relevansen och betydelsen av Olof Beckmark i dagens värld.
| Olof Beckmark | |
| Född | 28 februari 1721 |
|---|---|
| Död | 10 juni 1776 (55 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Präst |
| Redigera Wikidata | |
Olof Beckmark, född 28 februari 1721 i Västra Eneby socken, död 10 juni 1776 i Kristbergs socken, var en svensk präst.
Olof Beckmark föddes 28 februari 1721 på Gräverum i Västra Eneby socken. Han var son till kornetten vid Östgöta kavalleriregemente Nils Beckmark och Brita Loo. Beckmark blev höstterminen 1739 student vid Uppsala och prästvigdes 4 maj 1747 i Klara kyrka, Stockholm. Han blev 15 april 1752 krigsmanshuspastor i Vadstena krigsmanshusförsamling och 19 oktober 1763 kyrkoherde i Kristbergs församling. Beckmark avled 10 juni 1776 i Kristbergs socken och begravdes 18 juni samma år.[1]
Beckmark gifte sig 4 augusti 1752 med Anna Elisabeth Wetterling (1720–1790). Hon var dotter till krigsmanshusinspektorn Anders Wetterling och Maria Andersdotter Coyet i Vadstena. Anna Elisabeth Wetterling hade tidigare varit gift med kyrkoherden Johan Könsberg i Högby socken. Beckmark och Wetterling fick tillsammans barnen Nils Peter, Johan Julius (1754–1756), Anders Gustaf (1756–1757), Brita Maria (1758–1851) och Johan Julius Fredenstam (1760–1847).[1]