Kristbergs församling

Idag, i den här artikeln, ska vi prata om Kristbergs församling. Kristbergs församling är ett ämne som har väckt intresse och nyfikenhet hos många människor genom åren. Vare sig för dess relevans i dagens samhälle, dess inverkan på historien, dess potential för framtiden eller helt enkelt för dess känslomässiga värde, är Kristbergs församling ett ämne som förtjänar att analyseras och diskuteras. Genom den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Kristbergs församling, från dess ursprung och utveckling till dess inflytande på olika områden i livet. Vi hoppas att denna läsning är informativ och berikande för alla som söker en större förståelse för Kristbergs församling.

Kristbergs församling
Före detta församling
LandSverige
KommunMotala kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLinköpings stift
Bildadmedeltiden
Avskild frånKristbergs socken (1863)
Upphörd31 december 2005
Uppgått iBorensbergs församling
Upphov tillKristbergs distrikt
Karta
Kristbergs församlings läge i Östergötlands län.
Kristbergs församlings läge
i Östergötlands län.
Kristbergs församlings läge
i Östergötlands län.
Koordinat58°34′34″N 15°12′32″Ö / 58.576219444444°N 15.20895°Ö / 58.576219444444; 15.20895
Koder, länkar
Församlingskod050301 (–)
058305 (–)
KyrkoarkivSE/VALA/00188
Redigera Wikidata

Kristbergs församling var en församling i Linköpings stift inom Svenska kyrkan. Församlingen låg i Motala kommun. Församlingen uppgick 1 januari 2006 i Borensbergs församling.

Församlingskyrka var Kristbergs kyrka.

Administrativ historik

Kristberg församling vapen.

Församlingen har medeltida ursprung.

Församlingen tillhörde under perioden 1615-1974 Gullbergs och Bobergs kontrakt, därefter från 1 januari 1975 till Motala kontrakt. Detta i sin tur bildade tillsammans med Bergslags kontrakt 1 december 2004 Motala och Bergslags kontrakt.

Församlingen utgjorde till 1962 ett eget pastorat för att därefter till 1 juli 1974 vara moderförsamling i pastoratet Kristberg, Klockrike och Brunneby. Från 1 juli 1974 till 2006 var den annexförsamling i pastoratet Brunneby, Kristberg och Klockrike.[2] Församlingen uppgick 1 januari 2006 i Borensbergs församling.[3]

Församlingskod var 058305.

Kyrkoherdar

Lista över kyrkoherdar. Prästbostaden låg i Åstorp vid Kristbergs kyrka.[4]

Ämbetstid[4] Namn Levnadstid Övrigt
1323–1325 Laurentius
1335 Ingimarus
1394 Thorgillus (Thorkillus
1405 Jönis
1479 Petrus Francisci
1526–1535 Petrus
1551 Laurentius Gudmundi
Bothvidius Senare kyrkoherde i Skeda församling.
1585–1594 Andreas Jonæ –1594
1595–1601 Andreas Nicolai –1601
1603–1604 Haqvinus Petri –1604
1606–1632 Andreas Locke –1642
1632–1652 Petrus Nicolai –1652
1653 Gabriel Gadd 1614–1653
1654–1673 Joel Laurbecchius 1621–1692 Senare kyrkoherde i Mörlunda församling.
1674–1688 Magnus Axelsson 1622–1688
1688–1702 Olavus Alnander 1639–1702
1703 Philippus Utterbom Utnämnd 1703.
1705–1710 Johannes Rammelius 1669–1710
1712–1715 Jonas Torpadius 1675–1715
1716–1750 Magnus Montin Svensson 1683–1750
1753–1763 Ericus Kindahl 1706–1773 Senare kyrkoherde i Östra Husby församling.
1763–1776 Olof Beckmark 1721–1776
1777–1795 Magnus Johan Hedberg 1720–1795
1796 Elias Didricsson Utnämnd 1796. Var komminister i Kaga församling.
1797–1801 Magnus Ryberg 1736–1801
1801–1822 Georg Engström 1745–1822
1823–1856 Fredrik Drotty 1785–1856 Kyrkoherde och prost.
1857–1859 Carl August Hesselman 1810–1859
1860–1871 Johan Fredrik Grewell 1806–1884 Senare kyrkoherde i Klockrike församling.
1871–1878 Carl Wilhelm Boström 1814–1878
1879–1896 Carl Axel Petersson 1829–1896
1896–1908 Carl Albert Carlsson 1851–1908
1909–1931 Claes Edvard Bülow 1863–1931

Komministrar

Lista över komministrar. Tjänsten inrättade 1756 då brukspatronen Johan Victorin på Kvarns herrgård skänkte Bräntorp till prästbostad.[4]

Ämbetstid[4] Namn Levnadstid Övrigt
1756–1757 Sven Segerbom 1715–1757
1758–1761 Nils Hammarqvist 1713–1761
1761–1777 Magnus Johan Hedberg 1720–1795 Senare kyrkoherde i församlingen.
1778 Pehr Wikstrand Senare komminister i Säby församling.
1795 Lars Mannerberg Senare komminister i Mjölby församling.
1806 Magnus Juringius Senare komminister i Borgs församling.
1814 Samuel Niclas Moselius Senare komminister i Harstads församling.
1818–1831 Anders Wilhelm Staal 1785–1863 Senare kyrkoherde i Fornåsa församling.
1831 Paul Gerhard Kinnander Senare komminister i Älvestads församling.
1851 Sven Nilzén Senare komminister i Kumla församling.
1868 Karl August Hellner Senare komminister i Kumla församling.
1875–1879 Ludvig Edvard Lindgren 1848–1879
1880 Carl Albert Carlsson Senare kyrkoherde i församlingen.
1897–1910 Claes Edvard Bülow 1863– Senare kyrkoherde i församlingen.

Organister och klockare

Organister och klockare vid Kristberg.

Verksam Namn Levnadstid Övrigt
1630–1652 Olof Klockare
1709–1726 Samuel Farmansson Klockare
1727–1743 Carl Björling 1686–1743 Organist
1744–1761 Peter Abrahamsson Hammarbeck 1724–1761 Organist och klockare
1762–1804 Samuel Warelius 1737–1804 Organist och klockare
–1807 Måns Bogdal 1734–1807 Organist ?
1806–1856 Nils Svensson Thollander 1783–1856 Organist och klockare
1857–1875 Anders Gustaf Karlsson 1824–1875 Organist och klockare
1875–1912 Per Oskar Petré 1846–1926 Organist och klockare
1912–1927 Elisabet Petré 1880–1946 Organist och klockare
1932–1960 Georg Kindlund 1904–1989 Organist och klockare

Se även

Referenser

  1. ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/058305000, läst: 12 augusti 2018.
  2. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 250-263. Libris 41148