Nyckelben
I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Nyckelben. Detta ämne har varit föremål för intresse och analys genom åren, och idag ska vi utforska dess olika dimensioner och aspekter. Från hans inverkan på samhället till hans implikationer på popkulturen har Nyckelben satt en outplånlig prägel på våra liv. Genom den här artikeln hoppas vi kunna belysa detta ämne och erbjuda en bredare och djupare inblick i vad Nyckelben betyder för oss. Gör dig redo att fördjupa dig i en resa som utlovar överraskningar, reflektioner och ny kunskap om Nyckelben.
  
|
| Höger nyckelben uppifrån och underifrån. |
 
|
| Vänster nyckelben uppifrån och underifrån. Muskelfästen markerade i rött. Illustration: Gray's Anatomy, 1918. (PD) |
Nyckelben (latin: clavicula) är i människans kropp ett ben som utgör den främre delen av skuldergördeln (cingulum extremitatis superioris).
Nyckelbenet är det enda horisontellt placerade avlånga benet i människans kropp. Det är också den enda led som den övre extremiteten (membrum superius, armen) har med resten av människans skelett. Nyckelbenets främsta uppgift är också att hålla den övre extremiteten lateralt placerad om bröstkorgen (thorax).
Nyckelbenet ledar medialt mot bröstbenet (sternum) i sternoklavikularleden (art. sternoclavicularis) och lateralt mot akromion (acromion) i akromioklavikularleden (art. acromioclavicularis).
Nyckelbenet är S-format. Dess mediala två tredjedelar böjer sig framåt och dess laterala tredjedel bakåt.
Nyckelbenet återfinns hos andra djur som klättrar och flyger men inte hos fyrbenta djur.
Nyckelbenet är ett tunt ben som lätt knäcks vid fall på axel eller sidan. De flesta nyckelbensbrott läker spontant men svåra brott kan kräva operation.
Referenser
- Rörelseapparatens anatomi, Finn Bojsen-Møller, Liber, ISBN 91-47-04884-0
Noter
- ^ van der Meijden, Olivier A.; Gaskill, Trevor R.; Millett, Peter J.. ”Treatment of clavicle fractures: current concepts review”. Journal of Shoulder and Elbow Surgery 21 (3): sid. 423–429. doi:. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S1058274611004009. Läst 7 mars 2018.