Nuer

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i ämnet Nuer, som har fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter och allmänheten på grund av dess relevans idag. Från dess ursprung till dess implikationer inom olika områden har Nuer varit föremål för debatt och studier, och genererat olika typer av åsikter och perspektiv som berikar det aktuella panoramat. Genom en detaljerad analys strävar vi efter att ge läsaren en bred och komplett vision av Nuer, och ta upp dess mest relevanta aspekter för att belysa detta ämne av stort intresse.

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-02)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Nuer är ett nilo-saharisktalande folk i Sydsudan och Etiopien. Enligt uppgifter hämtade 2023 uppgick de till cirka 1,2 miljoner, varav cirka 1 miljon i Sydsudan.[1] Inbördeskrig har lett till att många har flytt till Etiopien och Sudan, och då i synnerhet Khartoum. Tusental sydsudanesiska flyktingar bor i flyktingläger utanför Khartoum.

Nuer har i historien ofta befunnit sig i konflikt med grannarna dinkafolket; de båda är de största svarta folkgrupperna i Sydsudan. Under inbördeskriget i Sudan kämpade många av dem tillsammans i den sudanesiska rebellarmén mot araberna under en dinkaledare, men de historiska motsättningarna spelar fortfarande en viktig roll.

Endast ett litet fåtal är kristna; nuerna har behållit sin kulturella särart i större omfattning än många andra afrikanska folk. Folket är känt för sitt astronomiska intresse, de har egna namn på stjärnor och egna stjärnbilder. De utmärker sig i likhet med dinka, även genom sin säregna kroppskonst: vid en vuxenrit låter de bränna eller skära in ärr i huden.

Se även

Referenser

  1. ^ ”nuer - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nuer. Läst 12 februari 2023.