Nu så kommer julen
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Nu så kommer julen, som har varit föremål för intresse och debatt inom olika områden. Nu så kommer julen är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter och samhället i allmänhet på grund av dess relevans och genomslagskraft idag. Nu så kommer julen har genom åren varit föremål för studier, forskning och analyser som har belyst dess implikationer och konsekvenser i olika aspekter av det dagliga livet. I denna mening är det tänkt att grundligt utforska innebörden, ursprunget, påverkan och möjliga lösningar relaterade till Nu så kommer julen, för att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne.
| Nu så kommer julen | |
| Originalspråk | svenska |
|---|---|
| Kompositör | Richard Norén |
| Textförfattare | Zacharias Topelius |
| Publicerad | 1857 (som dikt) 1875 (som sång) |
| Övrigt | senare tonsatt av andra |
"Nu så kommer julen, nu är julen här", med titeln Julvisa, är en text av Zacharias Topelius publicerad 1857.[1] Texten har tonsatts flera gånger. Den tidigaste är av Richard Norén från 1875.
Tonsättningar
- Richard Norén (1847-1922), publicerad 1875.[2]
- Alice Tegnér, publicerad 1895 i Sjung med oss, Mamma!, häfte 3.
- Gustaf Stolpe, okänt år.[1]
- Cid Smedberg, okänt år (ca 1900).[1]
- Jean Sibelius, komponerad 1913.[1]
- Ellen Heijkorn, publicerad 1920.[3]
- N. Herman, okänd, okänt år.[1]
Sången sjungs i filmen "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton", till Heijkorns musik. Kjell Höglund har använt refrängen i sången Anonym.
Inspelningar
En tidig inspelning gjordes av Inga Berentz i Stockholm i september 1909.[4]
Källor
Fotnoter
- ^ Jan Kronholm (23 december 2010). ”Nu så kommer julen, nu är julen här...”. Nya Åland. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140821203052/http://www.nyan.ax/kultur_noje/?news_id=58952. Läst 24 december 2010.
- ^ ”Bibliografi över Topelius böcker för barn”. Svenska litteratursällskapet i Finland – Zacharias Topelius skrifter. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140821071139/http://www.sls.fi/topelius/index.php?docid=43. Läst 24 december 2010.
- ^ Heikorn, Ellen; Topelius Zacharias (1920). Julvisa. Stockholm: Elkan & Schildknecht. Libris 3250182
- ^ ”Julvisa”. Svensk mediedatabas. 12 april 1909. http://smdb.kb.se/catalog/id/002034672. Läst 18 maj 2011.
| ||||||||||||||||||||||||||||||
