Nils Elvander

I dagens värld har Nils Elvander fått oundviklig relevans på många områden. Dess inverkan sträcker sig från det personliga till det professionella, genom de kulturella, sociala och politiska sfärerna. Intresset för Nils Elvander har ökat de senaste åren och blivit ett ämne för debatt och reflektion i olika forum och media. Både experter och vanliga medborgare är allt mer intresserade av att förstå och analysera de implikationer och utmaningar som Nils Elvander utgör i det samtida samhället. I denna mening syftar den här artikeln till att erbjuda en panoramisk och uppdaterad vision av Nils Elvander, som tar upp dess många aspekter och föreslår ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt till detta fenomen som är allestädes närvarande idag.

Nils Elvander
Född16 april 1928
Linköpings församling, Sverige
Död10 oktober 2006 (78 år)
Helga Trefaldighets församling, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningNationalekonom, statsvetare
FöräldrarIvar Anderson
Redigera Wikidata

Nils Axel Ivar Elvander, född 16 april 1928 i Linköping, död 10 oktober 2006 i Helga Trefaldighets församling, Uppsala, var en svensk nationalekonom och statsvetare.

Biografi

Elvander avlade filosofie kandidatexamen vid Uppsala universitet 1951 och filosofie licentiatexamen där 1955. Han promoverades till filosofie doktor 1961 och var docent i statskunskap där 1961–1967, preceptor 1967–1969 och professor från 1969. Elvander var prodekanus vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet 1977–1982, forskningledare vid Rådet för företagsledning och arbetslivsfrågor 1982–1987 samt professor i arbetsmarknadens relationer på nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet 1991–1993. Han forskade om konservativ idédebatt, intresseorganisationer, industriella organisationer, lönepolitik och den svenska modellen.

Nils Elvander var son till chefredaktören för Svenska Dagbladet Ivar Anderson och Märta Elfverson. Han är begravd på Berthåga kyrkogård.

Bibliografi (i urval)

  • Harald Hjärne och konservatismen (1961)
  • Intresseorganisationerna i dagens Sverige (1966, 1969)
  • Svensk skattepolitik 1945–1970 (1972)
  • Konfliktlösning på arbetsmarknaden (1974)
  • Demokrati och socialism (1975)
  • Skandinavisk arbetarrörelse (1980)
  • Den svenska modellen (1988)
  • Förhandlingssystem, inkomstpolitik och arbetskonflikter i Norden (1988)
  • Lokal lönemarknad. Lönebildning i Sverige och Storbritannien 19(92)
  • Gränslös samverkan. Fackets svar på företagens internationalisering (tillsammans med Anita Seim Elvander, 1988)
  • Minnen från sju decennier, Uppsala (2006), ISBN 9163184737

Källor

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 15 september 2021.
  2. ^ SvenskaGravar

Externa länkar