I dagens värld är Nikolaj Krylenko ett mycket relevant ämne som påverkar alla på olika sätt. Oavsett om det är ett hett ämne, en influencer eller ett brett begrepp, har Nikolaj Krylenko väckt debatter och fångat samhällets uppmärksamhet som helhet. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska Nikolaj Krylenko och analysera dess inverkan på olika områden, från politik till populärkultur. Dessutom kommer vi att undersöka hur Nikolaj Krylenko har utvecklats över tiden och hur det fortsätter att vara ett relevant ämne idag.
Nikolaj Krylenko | |
![]() | |
Född | 2 maj 1885 (g.s.) Bechtejevo, Ryssland |
---|---|
Död | 29 juli 1938[1][2] (53 år) Moskva |
Begravd | Kommunarka skjutbana |
Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen |
Utbildad vid | Sankt Petersburgs universitet juridiska fakulteten vid Charkovs kejserliga universitet ![]() |
Sysselsättning | Advokat, schackorganisatör, militär, politiker, revolutionär, alpinist |
Befattning | |
Sovjetunionens justitieminister Ledamot av Allryska konstituerande församlingen | |
Arbetsgivare | Charkivs universitet |
Politiskt parti | |
Sovjetunionens kommunistiska parti Rysslands socialdemokratiska arbetareparti | |
Maka | Jelena Rozmirovitj |
Utmärkelser | |
Leninorden Röda fanans orden | |
Redigera Wikidata |
Nikolaj Vasiljevitj Krylenko (ryska: Николай Васильевич Крыленко), född 14 maj (2 maj g.s.) 1885 i Behtejevo, Smolensk guvernement, död 29 juli 1938 i Moskva, Sovjetunionen, var en rysk bolsjevik, politiker och jurist.
Nikolaj Krylenko studerade juridik i Sankt Petersburg och blev bolsjevik 1906. Han ägnade som sådan främst åt propagandan i armén. I juni 1914 flydde Krylenko till Sverige, återvände 1915, häktades och gjordes till soldat. Efter marsrevolutionen 1917 blev han åter häktad, försattes på fri fot och var i november 1917 till mars 1918 ryska arméns överbefälhavare.
Nikolaj Krylenko deltog i organiserandet av den röda armén och innehade en mängd ämbeten. Han blev offentlig åklagare 1922 och tjänstgjorde som högste åklagare vid flera politisk processer och utnämndes till justitiefolkkommissarie 1936, men fängslades 1937 och avrättades eller avled i fångenskap. [3]