My

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet My, en fråga av stor relevans och relevans i dagens samhälle. My har väckt stort intresse och debatt inom olika områden, från det akademiska området till det politiska och sociala området. Denna fråga har stor komplexitet och mångfald av tillvägagångssätt, vilket kräver en djupgående och uttömmande analys. Genom hela denna artikel kommer olika perspektiv att utforskas, kontextualisera My inom dess historiska och kulturella ram, samt undersöka dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Det förväntas att denna artikel bidrar till förståelsen och reflektionen kring My, och erbjuder en omfattande och kritisk vision av detta ämne av stor relevans idag.

Uppslagsordet ”Μ” leder hit. För den till utseendet identiska latinska bokstaven, se M. För den till utseendet identiska kyrilliska bokstaven, se М. För andra betydelser, se My (olika betydelser).
My
Grekiska alfabetet
Enhetsalfabetet
Α α Alfa Ν ν Ny
Β β Beta Ξ ξ Xi
Γ γ Gamma Ο ο Omikron
Δ δ Delta Π π Pi
Ε ε Epsilon Ρ ρ Rho
Ζ ζ Zeta Σ σ ς Sigma
Η η Eta Τ τ Tau
Θ θ Theta Υ υ Ypsilon
Ι ι Jota Φ φ Fi
Κ κ Kappa Χ χ Chi
Λ λ Lambda Ψ ψ Psi
Μ μ My Ω ω Omega
Extra tecken i äldre alfabet¹
 Digamma  San
 Heta
Numeriska tecken¹
 Stigma  Sampi
 Koppa
Extra tecken i andra språk¹
 Jot  Sjo

¹Källor: se Grekiska alfabetet#Referenser

My (av forngrekiska μῦ my) (versal: Μ, gemen: μ) är den tolfte bokstaven i det grekiska alfabetet. Den hade i det joniska talbeteckningssystemet talvärdet 40. My motsvarar M, m i det latinska alfabetet och М, м i det kyrilliska alfabetet.

Gemena my används som prefix i måttenheter för att beteckna mikro, en miljondel av den ursprungliga måttenheten. Exempelvis är en μF (mikrofarad) lika med 1/1 000 000 farad.

Datoranvändning

Windows

I Windows kan det gemena µ:et skrivas med alt-gr+m på tangentbordet (man får U+00B5 som infördes för mikroprefixets skull).

Unicode

  decimalt hexadecimalt HTML
µ 181 U+00B5 µ
μ 956 U+03BC μ
Μ 924 U+039C Μ

Av historiska skäl finns två µ i Unicode, den ena finns i Latin-1 och avser i första hand mikroprefixet, och den andra är en del av den grekiska delen av Unicode.

Källor

  1. ^ Aaboe, Asger (1969). Antikens matematik. Prisma Stockholm. sid. 115