I den här artikeln ska vi fördjupa oss i Monoid, ett ämne som väckt intresse och debatt i samhället på senare tid. Detta är ett relevant ämne som har fångat uppmärksamheten hos experter, forskare och allmänheten. Monoid har genererat motstridiga åsikter, har varit ett diskussionsämne inom olika områden och har väckt ett växande intresse i samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Monoid, från dess ursprung och utveckling, till dess inverkan på det nuvarande samhället. Vi hoppas att den här artikeln fungerar som en användbar och upplysande informationskälla för alla som är intresserade av att lära sig mer om Monoid.
En monoid är inom abstrakt algebra ett par (ofta säger man bara och menar hela monoiden), där är en mängd och är en binär operator på , vilken lyder följande regler:
Med andra ord är en monoid en semigrupp med ett neutralt element.
En kommutativ monoid eller abelsk monoid är en monoid där operatorn även är kommutativ, dvs.:
sägs vara en submonoid till en monoid om är en delmängd till , innehåller det neutrala elementet och för alla i så ligger även i . är då även monoid i sig själv.
De naturliga talen, , med additionsoperatorn bildar en abelsk monoid med det neutrala elementet 0.
Man kan också bilda en monoid med multiplikationsoperatorn , som även den är abelsk, med det neutrala elementet 1.
Mängden av alla ändliga strängar över ett alfabet bildar en monoid med konkatenering som operator och den tomma strängen som neutralt element.
En homomorfi mellan två monoider, och , är en funktion som uppfyller:
där och är neutrala element för respektive .
Om en monoidhomomorfi är bijektiv kallas den för isomorfi, och två monoider som har en monoidisomorfi mellan sig kallas isomorfa.