I dagens värld är Mongoliets riksvapen ett ämne som har fått relevans och fångat mångas uppmärksamhet. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess relevans inom det vetenskapliga området eller dess betydelse i historien, har Mongoliets riksvapen skapat ett djupt intresse inom olika sektorer. Detta fenomen har väckt omfattande debatt och har föranlett många undersökningar i sökandet efter en bättre förståelse av dess implikationer. När Mongoliets riksvapen fortsätter att utvecklas är det viktigt att noggrant analysera dess inverkan och utforska dess potentiella konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska Mongoliets riksvapens roll idag och ta upp dess relevans i olika sammanhang.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Tillkomst | 1992 ![]() | |
---|---|---|
Land | Mongoliet ![]() | |
Tillhör jurisdiktion | Mongoliet, Mongoliska folkrepubliken ![]() |
Mongoliets riksvapen infördes 1992. Det vilar på en lotusblomma - en symbol för renhet - och omges av en ram av sammanflätade kors som uttrycker beständighet, lycka och framgång. Den blå bakgrunden symboliserar himlen och evigheten och den bevingade hästen är en symbol för oberoende. Överst ses de tre ädelstenarna, en buddhistisk sinnebild för visdom. Längst ner finns symboler för landets bergiga natur och ytterligare en tradittionell buddhitisk symbol, hjulet.
I sin utformning påminner det fortfarande om realsocialistiska staternas vapen. Detta beror på att ett socialistiskt emblem har stått som förebild.
|