Molass

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i ämnet Molass, utforska dess många aspekter och tillhandahålla en helhetssyn som gör att läsaren bättre kan förstå dess betydelse och relevans i olika sammanhang. Från dess påverkan på det moderna samhället till dess påverkan på det personliga planet är Molass ett ämne som fortsätter att väcka intresse och skapa debatt. Genom djupgående analys och ett brett utbud av exempel kommer vi att undersöka de olika dimensionerna av Molass, ta itu med dess globala implikationer och belysa dess roll i att forma vår nuvarande miljö. Oavsett om du är expert på området eller helt enkelt nyfiken på att lära dig mer, lovar den här artikeln att erbjuda ett rikt och insiktsfullt perspektiv på Molass.

Nagelfluh-molass, Speer, Appenzelleralperna

Molass är sedimentära bergarter, uppbyggda ur nedbrytningsprodukterna från en nyss färdigbildad bergskedja[1]. Termen "molass" syftar på sandsten, skiffer och konglomerat som bildas som terrestra eller grunda marina avlagringar framför stigande bergskedjor. Molassavlagringarna ackumuleras i en förlandsbassäng, särskilt ovanpå flyschliknande avlagringar, till exempel de som lämnats från de stigande Alperna, eller erosion i Himalaya. Dessa avlagringar är typiskt de icke-marina alluviala och fluviala sedimenten i låglandet, jämfört med djuphavssediment av flysch. Sedimentationen upphör när orogenin upphör, eller när bergen har eroderats platt.[2]

Molassen kan ibland helt fylla ett förlandbassäng, vilket skapar en nästan platt avsättningsyta, som ändå förblir en strukturell synklinal. Molass kan vara mycket tjock nära bergsfronten, men tunnar vanligtvis ut mot det inre av en kraton. Sådana massiva, konvexa ansamlingar av sediment är kända som klastiska kilar.[2]

Molass förekommer bland annat i alpernas omgivningar.

Användning

Molassfasad i Chateau Sainte-Marie i Lausanne

Molass har använts som byggmaterial, exempelvis i Lausanne där alla viktiga byggnader i regionen – som katedralen, slottet och det tidigare universitetet – byggdes med denna sten.[3]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Molasse, 24 juli 2023.

Noter

  1. ^ Bonniers Lexikon. Albert Bonniers Förlag. 1965 
  2. ^ Stanley, Steven M., Earth System History, New York: W.H. Freeman and Company, 1999, p.243 ISBN 0-7167-2882-6
  3. ^ https://afasiaarchzine.com/2022/11/ellipse-architecture-individual-infrastructure-savigny/. Hämtad 2024-04-14

Vidare läsning

Externa länkar