I dagens värld har Minskavtalet blivit ett relevant och inflytelserik ämne i samhället. Dess genomslag kan märkas inom olika områden, från politik till populärkultur, och har skapat en öppen debatt i opinionen. Med den snabba utvecklingen av teknik, globalisering och sociokulturella förändringar har Minskavtalet positionerat sig som en intressant plats för experter inom olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska innebörden och betydelsen av Minskavtalet, såväl som dess inflytande på vårt dagliga liv.
Minskavtalet är två avtal för att skapa förutsättningar för en fredlig lösning av kriget i Donbass.
Det så kallade Minsk I skrevs under av representanter för Ukraina, Ryssland, Folkrepubliken Donetsk och Folkrepubliken Lugansk den 5 september 2014 i Belarus huvudstad Minsk där den belarusiska presidenten Aleksandr Lukasjenko var värd för mötet.
Det så kallade Minskavtalet från 2015 eller Minsk II förhandlades fram av Tyskland och Frankrike och undertecknades i februari 2015 av Ryssland och Ukraina innebar att tungt artilleri skulle dras tillbaka från fronten och att östra Ukraina skulle få ett större självstyre. Representanter för Folkrepublikerna Donetsk och Lugansk deltog inte i Minsk II-förhandlingarna.
Inte en enda punkt i avtalen har hittills uppfyllts. I anslutning till avtalet påtalade Amnesty International att flera krigsbrott hade begåtts på respektive sida av konflikten. I tyska tidningen Die Zeit säger Angela Merkel i december 2022, att hon med Minskavtalet ville ge Ukraina mer tid.