I dagens värld är Michail Tjigorin en fråga som har fått relevans i samhället. I och med teknikens framsteg och globaliseringen har Michail Tjigorin blivit en intressant plats för många, vilket skapar debatt och reflektion inom olika områden. Oavsett om det är i akademin, arbetet eller vardagen har Michail Tjigorin påverkat människor runt om i världen på olika sätt. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska effekterna av Michail Tjigorin och hur det har påverkat olika aspekter av det moderna livet.
Michail Tjigorin | |
![]() | |
Född | 31 oktober 1850 (g.s.) Gattjina[1] |
---|---|
Död | 12 januari 1908 (g.s.) (57 år) Lublin[1] |
Begravd | Novodevitjikyrkogården |
Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
Sysselsättning | Schackspelare |
Redigera Wikidata |
Michail Ivanovitj Tjigorin (ryska: Михаил Иванович Чигорин), född 12 november (31 oktober g.s.) 1850 i Gattjina, död 25 januari (12 januari g.s.) 1908 i Lublin, var en rysk schackspelare.
Det finns flera schacköppningar som är namngivna efter Tjigorin, som exempelvis Tjigorins variant i spansk öppning (1.e4 e5 2.Sf3 Sc6 3.Lb5 a6 4.La4 Sf6 5.O-O Le7 6.Te1 b5 7.Lb3 d6 8.c3 O-O 9.h3 Sa5) och Tjigorins försvar i damgambit (1.d4 d5 2.c4 Sc6).
Tjigorin uppfann även öppningslinjen 1.e4 e6 2.De2 i franskt parti. Nu betraktas varianten som en föregångare till kungsindiska uppställningar, men Tjigorin spelade varianten med andra idéer (exempelvis b3) i åtanke.
Asteroiden 7268 Chigorin är uppkallad efter honom.[2]