Den här artikeln tar upp Michèle Lamont, ett ämne av stor relevans och intresse idag. Michèle Lamont är ett ämne som har skapat debatt och diskussion inom olika områden och väckt intresset hos experter, akademiker och människor i allmänhet. Genom historien har Michèle Lamont spelat en avgörande roll i samhället och dess betydelse fortsätter i den samtida världen. I denna mening är det viktigt att fördjupa kunskapen och förståelsen för Michèle Lamont, analysera dess implikationer, utmaningar och möjligheter. Genom den här artikeln försöker vi erbjuda en komplett och avslöjande vision av Michèle Lamont, vilket berikar debatten och förståelsen för detta mycket relevanta ämne.
Michèle Lamont | |
| |
Född | 15 december 1957[1] (67 år) Toronto[1], Kanada |
---|---|
Medborgare i | Kanada |
Utbildad vid | Universitetet i Paris Ottawa University ![]() |
Sysselsättning | Sociolog, forskare, akademiker[2] |
Befattning | |
Ordförande för American Sociological Association (2017–2017)[3] | |
Arbetsgivare | Princeton University Harvard University[2] |
Utmärkelser | |
Guggenheimstipendiet (1996)[4] Akademiska palmen (2014) Hedersdoktor vid Universitetet i Bordeaux (2017)[5] Erasmuspriset (2017)[6][7] Carnegie Fellow (2019)[2] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences (2023)[8] Mainz Gutenbergpris | |
Webbplats | michelelamont.org |
Redigera Wikidata |
Michèle Lamont, född 1957 i Toronto,[9] är en kanadensisk sociolog som innehar Robert I. Goldman-professuren i Europastudier. Lamont är också professor i sociologi och afroamerikanska studier vid Harvard University. Mellan 2016 och 2017 var hon ordförande för American Sociological Association.[9] År 2017 erhöll hon Erasmuspriset och tilldelades tre hedersdoktors-titlar (från Universitet i Ottawa, Université de Bordeaux och Universiteit van Amsterdam).[10][11]
I The dignity of Working Men visar Lamont, via en lång serie intervjuer, på hur lönearbetare "odlar" en sorts alternativ självbild vilken går i strid med det bredare samhällets normer kring vad som konstituerar att "lyckas" i samhället. Istället för rent ekonomiska eller kulturella värden, ser dessa människor snarare sin moral som någonting som särskiljer dem, och understödjer deras självbild. Det handlar bland annat om förmågan att se till att ens familj har "mat på bordet", förmågan till "hederligt" (och ofta mycket slitsamt) förvärvsarbete, att inte exploatera andra, att se till att ens närområde ter sig dugligt och så vidare.[12]
|