Idag är Gunnar Boalt ett ämne av stor relevans och intresse för ett stort antal människor. Sedan dess uppkomst har Gunnar Boalt fångat uppmärksamheten hos experter på ämnet, såväl som de som vill bättre förstå dess inverkan på dagens samhälle. För att grundligt analysera Gunnar Boalt är det avgörande att undersöka dess olika dimensioner och förstå hur det har utvecklats över tiden. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Gunnar Boalt, utforska dess ursprung, dess aktuella relevans och de möjliga framtida implikationer det kan ha inom olika områden.
Gunnar Boalt | |
Född | 26 augusti 1910[1] |
---|---|
Död | 27 januari 2000[1] (89 år) |
Begravd | Danderyds kyrkogård[2] |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Sociolog, professor |
Arbetsgivare | Stockholms universitet |
Maka | Carin Boalt |
Barn | Birgitta Alexius (f. 1939) |
Redigera Wikidata |
Hans Gunnar Rudolf Boalt, född 26 augusti 1910 på Linanäs, Ljusterö församling, död 27 januari 2000 i Danderyds församling[3], var professor i sociologi vid Stockholms universitet.
Han tog studenten 1928 och blev filosofie licentiat 1934 med avhandling i botanik. Han var adjunkt vid samrealskolan i Hallsberg 1937 och ämneslärare i Norra kommunala mellanskolan i Stockholm 1940. Han skrev en licentiatavhandling i praktisk filosofi 1943 och en doktorsavhandling (Skolutbildning och skolresultat för barn ur olika samhällsklasser) 1947, samma år blev Boalt docent.
Han utnämndes till professor i sociologi 1954, som den förste i Stockholm och den andre i Sverige. Gunnar Boalts pionjärinsats blev grunden för sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. De flesta av första och andra generationens professorer i sociologi i Sverige har varit hans elever. Han har skrivit eller medarbetat i 57 böcker i sociologi 1950–85. Han var 1935–57 gift med professor Carin Boalt (1912–1999). Omgift med Berit Thyra Boalt (1939–2017) från vilken han skildes 1973.
|