I den här artikeln kommer vi att ta en djupgående titt på Metalloid och dess inverkan på dagens samhälle. Sedan dess uppkomst har Metalloid genererat oändliga åsikter och debatter, och blivit ett återkommande samtalsämne. Under de senaste åren har Metalloid fått ännu större relevans och påverkat så olika aspekter som politik, ekonomi, kultur och teknik. På dessa sidor kommer vi att utforska de olika vinklarna från vilka Metalloid kan närma sig, och undersöka dess implikationer och utmaningar i den samtida världen. Utan tvekan fortsätter Metalloid att vara en anledning till reflektion och analys, och denna artikel försöker belysa dess betydelse och betydelse.
Termen metalloid (av metall och grek. -ειδής -eidés -liknande)[1] föreslogs 1808 som beteckning på alkali- och jordartsmetaller, innan man riktigt var ense om dessa var verkliga metaller eller ej,[2] men termen kom inte i bruk.[3] Jöns Jacob Berzelius började emellertid redan 1811 använda begreppet för ämnen som inte är metaller, det vill säga det vi idag normalt kallar icke-metaller, och detta kom att bli den vedertagna[förtydliga] betydelsen[2]. Nordisk familjebok betecknar dock 1909 bruket som vanligt, men "alldeles oriktigt",[4] och 1951 som "oegentligt".[5]
Senare kom metalloid att användas om halvmetaller. Detta är fortfarande vanligt i engelskt språkbruk, men på svenska undviks numera vanligtvis ordet.