Messier 23

I dagens värld har Messier 23 blivit ett ämne av stor relevans och intresse för människor i alla åldrar och i olika delar av världen. Sedan dess uppkomst har Messier 23 genererat ständig debatt och har väckt otaliga motstridiga åsikter. Detta fenomen har fångat samhällets uppmärksamhet i stort och har gett upphov till forskning, diskussioner och demonstrationer kring dess olika aspekter. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska effekten av Messier 23 på dagens samhälle, analysera dess implikationer och ge en fullständig översikt över detta ämne som inte lämnar någon oberörd.

Messier 23
Öppna stjärnhopen Messier 23.
Observationsdata
Stjärnbild Skytten
Rektascension 17t 57m 04s
Deklination -18° 59′ 06″
Klass II,3,p,n
Avstånd 2 050 (628 pc) ljusår lj
Skenbar storlek 35 bågminuter'
Skenbar magnitud 5,5
Fysiska egenskaper
Massa 1 206 solmassor
Radie 8 ljusår
Antal stjärnor 169 - 414
Uppskattad ålder 330 ±100 miljoner år
Upptäckt
Upptäcktsår 3 juni 1764
Upptäckare Charles Messier
Andra beteckningar
M23, NGC 6494, Cr 356, OCl 26.0, C 1753-190
Se också: Öppna stjärnhopar, Lista över öppna stjärnhopar

Messier 23 eller NGC 6494 är en öppen stjärnhop i nordvästra delen av stjärnbilden Skytten, som upptäcktes av Charles Messier 1764. Den kan med gott resultat observeras med en handkikare eller ett mindre teleskop. Den befinner sig framför ett omfattande gas- och stoftmoln, utan någon fysisk förbindelse med detta. Den ligger inom 5° från ekliptikan varför den kan vara föremål för ockultation med månen.

Egenskaper

Messier 23 befinner sig på ett avstånd av 2 050 ljusår från jorden, och har en radie på 15-20 ljusår. Uppskattningen av antalet stjärnor som har identifierats i hopen varierar från 169 upp till 414 med en sammanlagd direkträknad massa av 1 206 solmassor eller 1 332 solmassor vid tillämpning av virialsatsen. Den ljusaste stjärnan (Lucida) är av magnitud 9,3.

Stjärnhopen är omkring 330 miljoner år gammal med en solliknande metallicitet av = −0,04. Fem av stjärnorna i hopen kan antas vara röda jättar, medan den orangea variabeln VV Sagittarius i den sydligaste delen, kan vara en stjärna på den asymptotiska jättegrenen.

En stjärna av sjätte magnituden i det övre högra hörnet, längst i nordväst, är en förgrundsstjärna – HD 163245 (HR 6679). Dess parallaxskifte är 9,8912 ± 0,0518 mas, efter korrigering för egenrörelse, vilket betyder att den befinner sig på ett avstånd av ca 330 ljusår (101 pc) från solen.

Galleri

  • Map showing the location of M23
    Map showing the location of M23

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Messier 23, 19 februari 2021.

Noter

  1. ^ Wu, Zhen-Yu; Zhou, Xu; Ma, Jun; Du, Cui-Hua (November 2009), ”The orbits of open clusters in the Galaxy”, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 399 (4): 2146–2164, doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15416.x, Bibcode: 2009MNRAS.399.2146W. 
  2. ^ Kharchenko, N. V.; Piskunov, A. E.; Röser, S.; Schilbach, E.; Scholz, R.-D. (2005), ”Astrophysical parameters of Galactic open clusters”, Astronomy and Astrophysics 438 (3): 1163–1173, doi:10.1051/0004-6361:20042523, Bibcode: 2005A&A...438.1163K. 
  3. ^ Thompson, Robert; Thompson, Barbara (2007), Illustrated Guide to Astronomical Wonders: From Novice to Master Observer, DIY science, O'Reilly Media, Inc., s. 408, ISBN 978-0596526856, https://books.google.com/books?id=ymt9nj_uPhwC&pg=PA408 
  4. ^ McNamara, B. J.; Sanders, W. L. (February 1983), ”A virial mass determination of the open cluster NGC 6494”, Astronomy and Astrophysics 118 (2): 361–362, Bibcode: 1983A&A...118..361M. 
  5. ^ Sanders, W. L.; Schroeder, R. (August 1980), ”Membership in the open cluster NGC 6494”, Astronomy and Astrophysics 88: 102–107, Bibcode: 1980A&A....88..102S. 
  6. ^ Netopil, M.; Paunzen, E.; Heiter, U.; Soubiran, C. (2016), ”On the metallicity of open clusters. III. Homogenised sample”, Astronomy & Astrophysics 585: A150, doi:10.1051/0004-6361/201526370, Bibcode: 2016A&A...585A.150N. 
  7. ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?NbIdent=1&Ident=Messier+23. Hämtad 2021-03-24.
  8. ^ Gilmour, Jess K. (2003), The Practical Astronomer's Deep-sky Companion, The Patrick Moore Practical Astronomy Series, Springer Science & Business Media, s. 121, ISBN 978-1852334741, https://books.google.com/books?id=3IpZrC0BeewC&pg=PP121. 
  9. ^ Ridgway, S. T.; Wells, D. C.; Joyce, R. R.; Allen, R. G. (February 1979), ”Twenty-eight angular diameters for late-type stars by the lunar occultation technique”, Astronomical Journal 84: 247–256, doi:10.1086/112414, Bibcode: 1979AJ.....84..247R.  See VV Sgr.
  10. ^ Sanders, W. L. (September 1990), ”UBV photometry of NGC 6494 and metallicity considerations”, Astronomy and Astrophysics Supplement Series 84 (3): 615–618, Bibcode: 1990A&AS...84..615S. 
  11. ^ Claria, J. J.; Lapasset, E. (November 15, 1989), ”Multicolour photometry of red giants in three southern open clusters”, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 241 (2): 301–310, doi:10.1093/mnras/241.2.301, Bibcode: 1989MNRAS.241..301C 
  12. ^ Jura, M. (February 1987), ”Mass-losing red giants in open clusters”, Astrophysical Journal, Part 1 313: 743–749, doi:10.1086/165012, Bibcode: 1987ApJ...313..743J. 

Externa länkar

v • r
Messierobjekt
M1 • M2 • M3 • M4 • M5 • M6 • M7 • M8 • M9 • M10 • M11 • M12 • M13 • M14 • M15 • M16 • M17 • M18 • M19 • M20 • M21 • M22 • M23 • M24 • M25 • M26 • M27 • M28 • M29 • M30 • M31 • M32 • M33 • M34 • M35 • M36 • M37 • M38 • M39 • M40 • M41 • M42 • M43 • M44 • M45 • M46 • M47 • M48 • M49 • M50 • M51 • M52 • M53 • M54 • M55 • M56 • M57 • M58 • M59 • M60 • M61 • M62 • M63 • M64 • M65 • M66 • M67 • M68 • M69 • M70 • M71 • M72 • M73 • M74 • M75 • M76 • M77 • M78 • M79 • M80 • M81 • M82 • M83 • M84 • M85 • M86 • M87 • M88 • M89 • M90 • M91 • M92 • M93 • M94 • M95 • M96 • M97 • M98 • M99 • M100 • M101 • M102 • M103 • M104 • M105 • M106 • M107 • M108 • M109 • M110
Se även: Klotformig stjärnhop · Stjärnbild · Galax · Nebulosa
   NGC 6492  •  NGC 6493  •  NGC 6494  •  NGC 6495  •  NGC 6496