Memantin

I dagens värld är Memantin ett ämne som har fått stor relevans inom alla samhällsområden. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på människors dagliga liv har Memantin varit föremål för kontinuerlig debatt och analys. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska de olika aspekterna av Memantin, undersöka dess ursprung, dess utveckling över tid och dess inverkan idag. Genom intervjuer med experter inom området och relevant statistisk data försöker vi bygga en tydlig och komplett bild av Memantin, fördjupa oss i dess implikationer och utmaningar.

Memantin
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namn3,5-dimetyltricyklodecylamin
Övriga namn3,5-dimetyladamantan-1-amin
Kemisk formelC10H13(CH3)2NH2
Molmassa179,302 g/mol
CAS-nummer19982-08-2
SMILESCC12CC3CC(C)(C1)CC(N)(C3)C2
Egenskaper
Löslighet (vatten)0,9 g/l
Smältpunkt258 °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Memantin är en organisk förening som är ett derivat av adamantan. Ämnet har formeln C10H13(CH3)2NH2. Det används genom oralt intag[1] för att bromsa utvecklingen av måttlig till svår Alzheimers sjukdom.[1][2]

Vanliga biverkningar är huvudvärk, förstoppning, sömnighet och yrsel.[1][2]Allvarliga biverkningar kan vara blodproppar, psykoser och hjärtsvikt.[2]Det tros fungera genom att verka på NMDA-receptorer och fungera som porblockerare av dessa jonkanaler.[1]

Memantine godkändes för medicinsk användning i USA 2003.[1] Det finns som ett generiskt läkemedel.[2] År 2020 var det det 152:a vanligaste läkemedlet i USA med mer än 3 miljoner recept.[3][4]

Medicinsk användning

Alzheimers sjukdom och demens

Memantin används för att behandla måttlig till svår Alzheimers sjukdom, särskilt för personer som är intoleranta mot eller har en kontraindikation mot AChE (acetylkolinesteras)-hämmare.[5][6] En riktlinje rekommenderar att memantin eller en AChE-hämmare övervägs hos personer i tidigt till mitten av demensstadiet.[7]

Memantin har förknippats med en blygsam förbättring[8] med små positiva effekter på kognition, humör, beteende och förmågan att utföra dagliga aktiviteter vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom.[9][10] Det verkar inte finnas någon fördel vid mild sjukdom.[11]

Memantin resulterade, när det lades till donepezil hos personer med måttlig till svår demens, i "begränsade förbättringar" enligt en studie från 2017.[12] Det brittiska National Institute of Clinical Excellence (NICE) utfärdade vägledning 2018 som rekommenderar att man överväger kombinationen av memantin och donepezil hos personer med måttlig till svår demens.[13]

Psykiatri

Bipolär sjukdom

Memantin har undersökts som en möjlig förstärkningsstrategi för depression vid bipolär sjukdom, men metaanalytiska bevis stöder inte dess kliniska användbarhet.[14]

Autism

Effekter vid autism är oklara.[15][16]

Radiologisk terapi

Memantin har av professionella organisationers konsensus rekommenderats för användning till att förhindra neurokognitiv försämring efter strålbehandling av hela hjärnan.[17]

Bieffekter

Memantin tolereras i allmänhet väl.[8] Vanliga läkemedelsbiverkningar (≥1 procent av patienterna) är förvirring, yrsel, dåsighet, huvudvärk, sömnlöshet, agitation och/eller hallucinationer. Mindre vanliga biverkningar är kräkningar, ångest, hypertoni, cystit och ökad libido.[8][18]

Liksom många andra NMDA-antagonister uppträder memantin som ett dissociativt bedövningsmedel vid supraterapeutiska doser.[19] Trots enstaka rapporter är rekreationsanvändning av memantin sällsynt på grund av läkemedlets långa varaktighet och begränsade tillgänglighet.[19] Även memantin verkar sakna effekter som eufori eller hallucinationer.[20]

Memantin verkar generellt tolereras väl av barn med autismspektrumstörning.[21]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Memantine, 27 mars 2023.

Noter

  1. ^ ”Memantine Hydrochloride Monograph for Professionals” (på engelska). Drugs.com. American Society of Health-System Pharmacists. https://www.drugs.com/monograph/memantine-hydrochloride.html. 
  2. ^ British national formulary : BNF 76 (76). Pharmaceutical Press. 2018. Sid. 303–304. ISBN 9780857113382. 
  3. ^ ”The Top 300 of 2020”. ClinCalc. https://clincalc.com/DrugStats/Top300Drugs.aspx. 
  4. ^ ”Memantine - Drug Usage Statistics”. ClinCalc. https://clincalc.com/DrugStats/Drugs/Memantine. 
  5. ^ ”Alzheimer disease: progress or profit?”. Nature Medicine 12 (7): sid. 780–784. July 2006. doi:10.1038/nm0706-780. PMID 16829947. 
  6. ^ NICE review of technology appraisal guidance 111 January 18, 2011 Alzheimer's disease - donepezil, galantamine, rivastigmine and memantine (review): final appraisal determination Arkiverad 21 March 2019
  7. ^ ”Medication appropriateness tool for co-morbid health conditions in dementia: consensus recommendations from a multidisciplinary expert panel”. Internal Medicine Journal 46 (10): sid. 1189–1197. October 2016. doi:10.1111/imj.13215. PMID 27527376. 
  8. ^ Rossi S, editor. Australian Medicines Handbook 2006. Adelaide: Australian Medicines Handbook; 2006.
  9. ^ ”Memantine for dementia”. The Cochrane Database of Systematic Reviews 3 (3): sid. CD003154. March 2019. doi:10.1002/14651858.CD003154.pub6. PMID 30891742. 
  10. ^ ”A 24-week randomized, controlled trial of memantine in patients with moderate-to-severe Alzheimer disease”. Alzheimer Disease and Associated Disorders 21 (2): sid. 136–143. 2007. doi:10.1097/WAD.0b013e318065c495. PMID 17545739. 
  11. ^ ”Lack of evidence for the efficacy of memantine in mild Alzheimer disease”. Archives of Neurology 68 (8): sid. 991–998. August 2011. doi:10.1001/archneurol.2011.69. PMID 21482915. 
  12. ^ ”Treatment effects between monotherapy of donepezil versus combination with memantine for Alzheimer disease: A meta-analysis”. PLOS ONE 12 (8): sid. e0183586. 21 August 2017. doi:10.1371/journal.pone.0183586. PMID 28827830. Bibcode: 2017PLoSO..1283586C. 
  13. ^ ”Dementia: assessment, management and support for people living with dementia and their carers”. National Institute for Health and Care Excellence (NICE). 20 June 2018. https://www.nice.org.uk/guidance/ng97. 
  14. ^ ”Repurposed drugs as adjunctive treatments for mania and bipolar depression: A meta-review and critical appraisal of meta-analyses of randomized placebo-controlled trials”. Journal of Psychiatric Research 143: sid. 230–238. November 2021. doi:10.1016/j.jpsychires.2021.09.018. PMID 34509090. 
  15. ^ ”Autism”. BMJ Clinical Evidence 2010. January 2010. PMID 21729335. 
  16. ^ ”Investigational drugs in early-stage clinical trials for autism spectrum disorder”. Expert Opinion on Investigational Drugs (Informa UK Limited) 28 (8): sid. 709–718. August 2019. doi:10.1080/13543784.2019.1649656. PMID 31352835. 
  17. ^ ”Treatment for Brain Metastases: ASCO-SNO-ASTRO Guideline”. Journal of Clinical Oncology 40 (5): sid. 492–516. February 2022. doi:10.1200/JCO.21.02314. PMID 34932393. 
  18. ^ Joint Formulary Committee (2004). British National Formulary (47th). London: BMA and the Royal Pharmaceutical Society of Great Britain. ISBN 978-0-85369-584-4. 
  19. ^ ”From PCP to MXE: a comprehensive review of the non-medical use of dissociative drugs”. Drug Testing and Analysis 6 (7–8): sid. 614–632. 2014. doi:10.1002/dta.1620. PMID 24678061. 
  20. ^ ”mGluR5 antagonist-induced psychoactive properties: MTEP drug discrimination, a pharmacologically selective non-NMDA effect with apparent lack of reinforcing properties”. The Journal of Pharmacology and Experimental Therapeutics 349 (1): sid. 155–164. April 2014. doi:10.1124/jpet.113.211185. PMID 24472725. 
  21. ^ Clinical handbook of psychotropic drugs for children and adolescents. Boston, MA: Hogrefe. 2019. Sid. 366–369. ISBN 978-1-61676-550-7. OCLC 1063705924. 

Vidare läsning

  • ”The molecular basis of memantine action in Alzheimer's disease and other neurologic disorders: low-affinity, uncompetitive antagonism”. Current Alzheimer Research 2 (2): sid. 155–165. April 2005. doi:10.2174/1567205053585846. PMID 15974913. 
Auktoritetsdata