Meander

I dagens artikel kommer vi att utforska den fascinerande världen av Meander. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Meander varit föremål för flera studier och forskning. Genom historien har Meander spelat en grundläggande roll i olika aspekter av mänskligt liv, från politik till populärkultur. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i de olika perspektiven som finns på Meander, och analysera dess implikationer i det förflutna, nuet och framtiden. Utan tvekan är Meander ett ämne av stor relevans som förtjänar att utforskas på djupet för att bättre förstå dess komplexitet och dess inflytande på våra dagliga liv.

För andra betydelser, se Meander (olika betydelser).
 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-02)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
En flodmeander i Perus djungel

Meander eller meanderlopp är en slingrande flodfåra i ett flackt landskap skapad av erosion i ytterkurvorna av floden och sedimentation i innerkurvorna. Bukterna kallas meanderslingor och området som omsluts av en slinga kallas meandernäs. När en slinga blivit tillräckligt utpräglad kan den bryta igenom ett näs och bilda en ny vattenfåra. Den slinga som då inte längre har något vattenflöde kan så småningom bilda en korvsjö. Ett meandrande lopp är den naturliga formen för varje vattendrag som flyter fram över ett slättlandskap. Företeelsen har fått sitt namn efter floden Maiandros i västra Turkiet.

Utvecklingen av en meander och bildningen av en korvsjö

Slingorna ger omväxlande syrefattig och syrerik miljö. Metoden att skapa konstgjorda meandrar används ibland för vattenrening eftersom i en syrerik miljö omvandlas ammonium till nitrat av nitrifikationsbakterier. I den syrefattiga miljön omvandlas nitratet av denitrifikationsbakterier till kvävgas som avgår till luften, och därav sänks nitrathalten.