I dagens värld har Max Scheler blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Från experter på området till allmänheten, betydelsen av Max Scheler kan inte underskattas. Under åren har Max Scheler varit föremål för debatt, forskning och analys i många sammanhang, vilket speglar dess betydande inverkan på olika samhällsområden. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Max Scheler och dess inflytande i dagens värld, och undersöka dess relevans, utveckling och konsekvenserna det har för nuet och framtiden.
Max Scheler | |
![]() | |
Född | 22 augusti 1874[1][2][3] München[4] |
---|---|
Död | 19 maj 1928[4][1][2] (53 år) Frankfurt am Main[4] |
Begravd | Südfriedhof, Köln |
Medborgare i | Tyskland |
Utbildad vid | Münchens universitet Jenas universitet Humboldt-Universität zu Berlin ![]() |
Sysselsättning | Filosof[5], sociolog, universitetslärare, antropolog[5], axiologi |
Arbetsgivare | Münchens universitet Jenas universitet Göttingens universitet Kölns universitet |
Maka | Märit Scheler |
Barn | Max Scheler (f. 1928) |
Redigera Wikidata |
Max Ferdinand Scheler, född 22 augusti 1874 i München, död 19 maj 1928 i Frankfurt am Main, var en tysk filosof och sociolog.
Scheler utvidgade det fenomenologiska fältet inom den realistiska traditionen[förtydliga]. Till etiken bidrog han med Der Formalismus in der Ethik und die materiale Wertethik I och II (1913, 1916), ett antikantianskt verk. Till den filosofiska antropologin skrev han Die Stellung des Menschen im Kosmos (1928).