Numera har Mauritz Strömbom blivit ett ämne för allt större samhällsintresse. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Mauritz Strömbom fått relevant betydelse inom olika områden, från ekonomi till kultur. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Mauritz Strömbom på våra liv och hur det har utvecklats över tiden. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att undersöka de olika aspekterna som gör Mauritz Strömbom så relevant idag. Dessutom kommer vi att analysera dess inflytande inom olika sektorer och hur det har förändrat vårt sätt att förhålla oss till omvärlden.
Mauritz Strömbom | |
Född | Gustaf Mauritz Strömbom 21 oktober 1893 Klara församling, Stockholm |
---|---|
Död | 4 mars 1967 (73 år) Hedvig Eleonora församling, Stockholm |
IMDb SFDb |
Gustaf Mauritz Strömbom, född 21 oktober 1893 i Klara församling, Stockholm, död 4 mars 1967 på samma ort i Hedvig Eleonora församling, var en svensk skådespelare.[1]
År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1950 | En annan överkonstapel | Tokiga grevinnan Jean Giraudoux |
Olof Molander | Dramaten |
1953 | Hans nåds testamente Hjalmar Bergman |
Sandro Malmquist | Skansens friluftsteater[2] | |
1962 | Andre bäraren | Patrasket Hjalmar Bergman |
Stina Bergman | Stockholms stadsteater |
1963 | Pers Kristoffer m. fl. | Lax, lax, lerbak Alf Henrikson |
Carl Johan Ström | Stockholms stadsteater |
1964 | Konstapel II | Tolvskillingsoperan Kurt Weill och Bertolt Brecht |
Hans Dahlin | Stockholms stadsteater |