Matteuseffekten

I dagens värld har Matteuseffekten blivit ett ämne av stor betydelse och intresse för ett brett spektrum av människor. Matteuseffekten väcker ofta debatt och kontroverser, vilket skapar ett brett intresse för dess förståelse och analys. Genom historien har Matteuseffekten spelat en grundläggande roll i samhället och påverkat olika aspekter av det moderna livet. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Matteuseffekten, och analysera dess inverkan idag och dess relevans för framtiden.

Matteuseffekten är olika fenomen där ett system gynnar en tidigare gynnad part.

Jämför Matteusevangeliet (Matt 25:29): "Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har."

Exempel

  • Barn som läser bättre än sina jämnåriga läser mer, och blir ännu bättre på att läsa. [1]
  • De bästa idrottarna i en klubb blir uttagna till fler matcher/tävlingar och blir på så sätt ännu mer rutinerade.
  • Populära politiska partier, organisationer och kändisar får stor uppmärksamhet i massmedia och blir ännu mer populära på de andras bekostnad.
  • En mer ryktbar medarbetare i till exempel forskning får större delen av äran från ett projekt och får ännu bättre rykte.
  • Studenter som deltar på ett visst undervisningstillfälle belönas med bonuspoäng till kommande tentamen och får därmed fler poäng på tentamen till följd av såväl bonuspoängen som de nya kunskaperna.
  • Personer och institutioner med större förmögenhet kan ta större risk i sina investeringar och på så sätt bli ännu mer förmögna.
  • Den som har råd med större förpackningar betalar mindre per kilo/liter/styck, och får därmed mer över än den som inte har samma marginaler.
  • En försenad buss får fler passagerare och blir ännu mer försenad, medan bussen efteråt får färre passagerare och kommer ikapp.
  • Länder som påbörjar en demokratiseringsprocess lyckas i större utsträckning om de har bättre initiala förutsättningar vad gäller politiska institutioner, BNP och utbildning.[2]

Se även

Referenser

  1. ^ Kempe, C., Eriksson‐Gustavsson, A. L., & Samuelsson, S. (2011). ”Are There any Matthew Effects in Literacy and Cognitive Development?”. Scandinavian Journal of Educational Research 55 (2): sid. 181-196. 
  2. ^ Lindenfors, Patrik; Wilson, Matthew; Lindberg, Staffan I. (2020-09-25). ”The Matthew effect in political science: head start and key reforms important for democratization” (på engelska). Humanities and Social Sciences Communications 7 (1): sid. 1–4. doi:10.1057/s41599-020-00596-7. ISSN 2662-9992. https://www.nature.com/articles/s41599-020-00596-7. Läst 25 september 2020.