Markus Kallifatides

I dagens värld är Markus Kallifatides ett ämne av stor relevans och intresse för många människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans på arbetsplatsen eller dess inflytande på populärkulturen, har Markus Kallifatides fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och bakgrunder. Genom historien har Markus Kallifatides spelat en avgörande roll i mänsklighetens utveckling, och dess studier och forskning fortsätter att vara en prioritet för akademiker, forskare och yrkesverksamma inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska effekten och betydelsen av Markus Kallifatides, såväl som konsekvenserna det har på vårt dagliga liv.

Markus Kallifatides

Markus Kallifatides talar vid Reformisternas höstkonferens 2022

Mandatperiod
2022–2026
Valkrets Stockholms kommun[1]
Uppdrag i riksdagen
Aktuella uppdrag[2]
ordinarie ledamot
suppleant i civilutskottet

Född 18 april 1972
Huddinge
Nationalitet svensk
Politiskt parti Socialdemokraterna
Alma mater Handelshögskolan i Stockholm

Markus Kallifatides, född 18 april 1972 i Täby,[3] är en svensk ekonom och politiker (socialdemokrat). Han är docent vid Handelshögskolan i Stockholm och ordförande för den socialdemokratiska föreningen Reformisterna.[4][5] Kallifatides är ordinarie riksdagsledamot sedan 2022, invald för Stockholms kommuns valkrets.[1][2]

Kallifatides politiska bana inleddes vid grundandet av den socialdemokratiska partiföreningen Reformisterna. Han har beskrivit sig själv som demokratisk socialist.[6]

Kallifatides är son till den svensk-grekiske författaren Theodor Kallifatides.[7]

Forskare på Handelshögskolan

Markus Kallifatides har sedan 1996 undervisat i organisations- och ledningsteori vid Handelshögskolan i Stockholm.[8] År 2002 publicerades Kallifatides doktorsavhandling “Modern företagsledning och omoderna företagsledare”, en fyraårig observationsstudie utifrån en industrikoncern och dess högsta ledning.[9]

Kallifatides tidiga forskargärning inbegriper frågor om nordisk företagsstyrning, företagens roll i globala relationer och företags samhällsansvar. Sedan 2010 och framåt har frågor om finansialisering av svensk och internationell ekonomi varit återkommande teman i Kallifatides forskning.[10][11][12][13][14]

Jämte sin forskning har Kallifatides gett ut ett flertal rapporter om svenska ägande- och förmögenhetsstrukturer, bostadspolitik, lönebildning samt om det privata kapitalets roll i omvandlingen av den svenska välfärdsmodellen.[15]

Politiskt engagemang

Kallifatides inledde sin politiska bana som ordförande och medgrundare till den socialdemokratiska partiföreningen Reformisterna. I sin roll som ordförande har Kallifatides drivit frågor om en investeringsdriven ekonomisk politik[16], genomförandet av en ny socialdemokratisk välfärdsmodell utan privat vinstdrift[17] och ett mer progressivt skattesystem.[18]

Kallifatides är riksdagsledamot sedan valet 2022. I riksdagen är han suppleant i civilutskottet.[2]

Kallifatides beskrev 2022 Tidöavtalet som "värdelös ekonomisk politik".[19]

Referenser

  1. ^ Kallifatides är invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag för Stockholms kommuns valkrets. Valkretsen framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2).
  2. ^ ”Markus Kallifatides (S)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Markus-Kallifatides_cf706551-1349-419e-bae8-c9947f280868/. Läst 29 april 2023. 
  3. ^ Sveriges befolkning 2000, Version 1.03, Sveriges Släktforskarförbund: Kallifatides, Markus
  4. ^ ”Kallifatides, Markus”. Handelshögskolan i Stockholm. https://www.hhs.se/sv/persons/k/kallifatides-markus/. Läst 12 mars 2021. 
  5. ^ ”Styrelse”. Reformisterna. https://www.reformisterna.se/styrelse. Läst 12 mars 2021. 
  6. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Video”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/allmanpolitisk-debatt/arbetsmarknad-och-ekonomi_HAC120221019al7. Läst 4 november 2022. 
  7. ^ ”Markus Kallifatides”. Svenska Dagbladet. 12 december 2002. https://www.svd.se/markus-kallifatides. Läst 12 mars 2021. 
  8. ^ ”Kallifatides, Markus” (på engelska). www.hhs.se. https://www.hhs.se/en/persons/k/kallifatides-markus/. Läst 4 november 2022. 
  9. ^ Kalifatides, M. (2002). Modern företagsledning och omoderna företagsledare (Modern Management and Not so-modern Managers). Economic Research Institute, Stockholm School of Economics, Stockholm.
  10. ^ Kallifatides, Markus (2011). ”Crisis and hyper-ideological (un)consciousness” (på engelska). Scandinavian Journal of Management 27 (1): sid. 140–150. https://ideas.repec.org/a/eee/scaman/v27y2011i1p140-150.html. Läst 4 november 2022. 
  11. ^ Skyrman, Viktor; Allelin, Majsa; Kallifatides, Markus; Sjöberg, Stefan (2022-09-30). ”Financialized accumulation, neoliberal hegemony, and the transformation of the Swedish Welfare Model, 1980–2020” (på engelska). Capital & Class: sid. 030981682211281. doi:10.1177/03098168221128101. ISSN 0309-8168. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/03098168221128101. Läst 4 november 2022. 
  12. ^ Belfrage, Claes Axel; Kallifatides, Markus (2018-05). ”The politicisation of macroprudential regulation: The critical Swedish case” (på engelska). Environment and Planning A: Economy and Space 50 (3): sid. 709–729. doi:10.1177/0308518X17750877. ISSN 0308-518X. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0308518X17750877. Läst 4 november 2022. 
  13. ^ Belfrage, C., & Kallifatides, M. (2018). Financialisation and the new Swedish model. Cambridge Journal of Economics, 42(4), 875-900.
  14. ^ Kallifatides, Markus; Nachemson-Ekwall, Sophie (2016-01-01). ”Awakening giants? The politically contested modification of institutional investors”. Corporate Governance 16 (2): sid. 278–294. doi:10.1108/CG-08-2015-0111. ISSN 1472-0701. https://doi.org/10.1108/CG-08-2015-0111. Läst 4 november 2022. 
  15. ^ ”Publications - Markus Kallifatides”. https://staffstream.hhs.se/public/streamdocument.ashx?dl=00212_002&_ga=2.17044784.841318283.1667483460-1927164539.1667308914. Läst 4 november 2022. 
  16. ^ ”DN Debatt. ”Ändrat ramverk ger grönare budget med minskade klyftor””. DN.SE. 15 september 2019. https://www.dn.se/debatt/andrat-ramverk-ger-gronare-budget-med-minskade-klyftor/. Läst 4 november 2022. 
  17. ^ ””Så får vi noll procent vinstdrift i välfärden” | SvD Debatt”. Svenska Dagbladet. 17 november 2020. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/rgWE0m/sa-far-vi-noll-procent-vinstdrift-i-valfarden. Läst 4 november 2022. 
  18. ^ ”Reformisterna: Hög tid att tala klarspråk om skattepolitiken”. Rikspolitik. https://www.altinget.se/rikspolitik/artikel/reformisterna-hog-tid-att-tala-klarspraak-om-skattepolitiken. Läst 4 november 2022. 
  19. ^ Björkman, Fredrik (2 november 2022). ”Interna S-kritiken: ”Vi måste ta ansvar för vår egen väg””. Dagens industri. https://www.di.se/nyheter/interna-s-kritiken-vi-maste-ta-ansvar-for-var-egen-vag/. Läst 4 november 2022. 

Externa länkar