Madeleine Gustafsson
Idag vill vi ta upp ett ämne som har fått stor aktualitet de senaste åren. Madeleine Gustafsson är ett ämne som har skapat debatt och kontroverser inom olika områden, från politik till vetenskap. För att helt utforska denna fråga kommer vi att fördjupa oss i dess ursprung, dess inverkan på dagens samhälle och de möjliga lösningar som föreslås. Madeleine Gustafsson är ett ämne som berör oss alla, eftersom dess inflytande når olika aspekter av vårt dagliga liv. Genom den här artikeln avser vi att analysera och reflektera över Madeleine Gustafsson för att få en tydligare och mer informerad vision av detta ämne som är så relevant idag.
| Madeleine Gustafsson | |
 Madeleine Gustafsson på Bokmässan i Göteborg 2017. | |
| Född | Madeleine Lagerberg 2 juli 1937 Göteborg |
|---|---|
| Yrke | Författare, litteraturkritiker, översättare |
| Nationalitet | Svensk  |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1975 – |
| Make/maka | Lars Gustafsson (g. 1962–1982) |
Dagmar Helena Madeleine Gustafsson, ogift Lagerberg[1], född 2 juli 1937 i Göteborg[2], är en svensk författare, litteraturkritiker och översättare. Hon var gift med Lars Gustafsson 1962–1982[3] och är adoptivdotter till överceremonimästaren Joen Lagerberg.
Gustafsson blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1961 och promoverades 2012 till filosofie hedersdoktor vid konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.[4]
Utöver egna böcker med poesi och litteraturkritik har hon varit verksam som översättare från tyska, franska och (i mindre utsträckning) italienska. Den författare hon mest troget följt som översättare är Hans Magnus Enzensberger. Som litteraturkritiker har Gustafsson arbetat på Upsala Nya Tidning (1960–1962), Stockholmstidningen (1963–1964), Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (1963–1973) och Dagens Nyheter (1973–).[3]
Gustafsson sitter på stol nummer 8 i Samfundet De Nio sedan 1999. Hon är bosatt i Stockholm.
Bibliografi
- 1978 – Utopien och dess skugga: studier i samtida fransk idédebatt (Norstedt)
- 1978 – Med andras ögon: om böcker mest (LiberFörlag)
- 1979 – Solida byggen, dikter (Norstedt)
- 1983 – Vattenväxter, dikter (Norstedt)
- 1991 – Berättelsens röst: från Bernhard till Yourcenar (Norstedt)
- 1993 – Att skriva om böcker (Tegnérsamfundet)
- 1993 – Fång-lada (poesi) (Norstedt)
- 2016 – Om böcker, människor och ord (Daidalos)
- 2023 – En underlig plats. Dikter 1979–1993 (Ellerströms)
Översättningar (urval)
- 1975 – Peter Schneider: Lenz: en berättelse (Lenz: eine Erzählung) (PAN/Norstedt)
- 1977 – Reiner Kunze: De underbara åren (Die Wunderbaren Jahre) (PAN/Norstedt)
- 1979 – Jürgen Fuchs: Protokoll från en rannsakning (Gedächtnisprotokolle och Vernehmungsprotokolle) (PAN/Norstedt)
- 1980 – Marcel Proust: Den likgiltige (L'indifférent) (Atlantis)
- 1980 – Werner Herzog: Att gå i kylan: München - Paris 23.11 till 14.12.1974 (Vom Gehen im Eis) (Norstedt)
- 1985 – Marguerite Duras: Älskaren (L'amant) (Bonnier)
- 1989 – Ricarda Huch: Skyddsängeln: en brevberättelse (Der letzte Sommer) (Norstedt)
- 1995 – Gianni Celati: Berättelser från slätten (Narratori delle pianure) (Bonnier)
- 2009 – Melania G. Mazzucco: Vita (Vita) (Norstedt)
- 2009 – Madeleine Bourdouxhe: En spik, en ros och andra berättelser (Sept nouvelles) (Elisabeth Grate)
- 2013 – Milena Agus: Pappas vingar (Ali di babbo) (Elisabeth Grate)
- 2014 – Patrick Modiano (Dora Bruder) (Elisabeth Grate)
- 2017 – Anny Romand: Min mormor från Armenien (Elisabeth Grate)
- 2021 – Erri de Luca, Fjärilens tyngd (Il peso della farfalla) (Elisabeth Grate)
Priser och utmärkelser
- 1987 – Axel Liffner-stipendiet
- 1991 – John Landquists pris
- 1992 – Tegnérpriset
- 1993 – Doblougska priset
- 2012 – Filosofie hedersdoktor vid Göteborgs universitet
- 2013 – Svenska Akademiens översättarpris
- 2017 – Sorescupriset[5]
- 2023 – Svenska förläggareföreningens hederspris[6]
Vidare läsning
- Intervju på Översättarsektionens hemsida. Läst 2 januari 2020
Referenser
- ^ Gustafsson, Lars E E, författare, Västerås (forts) i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1977 / s 364.
- ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
- ^ ”Imre Kertész: A Medium for the Spirit of Auschwitz”. www.nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/2002/kertesz-article.html#footnote. Läst 13 mars 2017.
- ^ ”Hedersdoktorer vid Konstnärliga fakulteten”. Göteborgs universitet. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819223231/http://www.konst.gu.se/fakulteten/hedersdoktorer/. Läst 20 oktober 2013.
- ^ ”Rumänska kulturinstitutets Sorescupris för 2017 går till Madeleine Gustafsson”. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/rumanska_kulturinstitutet/pressreleases/rumaenska-kulturinstitutets-sorescupris-foer-2017-gaar-till-madeleine-gustafsson-2178627. Läst 7 januari 2020.
- ^ Matilda Källén (22 november 2023). ”Madeleine Gustafsson får hederspris på Augustgalan”. Dagens Nyheter (DN). https://www.dn.se/kultur/madeleine-gustafsson-far-hederspris-pa-augustgalan/. Läst 30 december 2023.
| ||||||||||||||