Gunnar Harding
I den här artikeln ska vi utforska Gunnar Harding från olika vinklar och perspektiv. Gunnar Harding är ett ämne som har varit föremål för debatt och reflektion genom historien, genererat motstridiga åsikter och väckt intresset hos såväl experter som fans. I denna mening kommer vi att fördjupa oss i de olika dimensionerna av Gunnar Harding, bland annat analysera dess inverkan på samhället, dess relevans inom det akademiska området, dess inflytande på populärkulturen. Genom denna utforskning strävar vi efter att erbjuda en heltäckande vision av Gunnar Harding, fördjupa oss i dess innebörd, dess implikationer och dess plats i den samtida verkligheten.
| Gunnar Harding | |
 Gunnar Harding på Bokmässan 2022. | |
| Född | 11 juni 1940[1] Sundsvall[1] |
|---|---|
| Yrke | Författare, översättare, kritiker |
| Nationalitet |  Svensk |
| Språk | svenska[2] |
| Verksam | 1967 – |
| Genrer | Poesi, essä, berättelse |
| Debutverk | Lokomotivet som frös fast (1967) |
| Släktingar | Gösta Harding (far) |
| Influenser | Modernism |
Karl Gunnar Harding, född 11 juni 1940 i Sundsvall,[1] är en svensk författare, poet, översättare och kritiker.
Verksamhet
Gunnar Harding är uppvuxen i Bromma som son till läkaren Gösta Harding. Harding debuterade som poet 1967 med Lokomotivet som frös fast och har huvudsakligen varit verksam som lyriker. Vid sidan av detta har han skrivit mängder av essäer och ett fåtal berättelser.
Han har dessutom varit verksam som redaktör, dels för Lyrikvännen åren 1971–1974, dels för Artes under 1990-talet. Han är ledamot i Samfundet De Nio (stol nummer 5) sedan 1993[3] och deltog som svenskexpert i bibelkommissionens arbete med översättningen av Gamla Testamentet 1981–1989.
Harding har haft stor betydelse som introduktör av utländsk modernism, framför allt fransk, amerikansk och brittisk lyrik. När han erhöll Elsa Thulin-priset för år 2013 löd juryns motivering: "För hans översättningspoetiska liv, som redan omspänner ett halvsekel. Det är ett samspel lika sirligt som svängigt mellan översättaren och poeten, forskaren och introduktören i en främst fransk-engelsk repertoar där Apollinaire, Byron, Cendrars och Donne bara bildar upptakten …"
Harding har också ett livligt intresse för jazz och läser gärna sin poesi med jazz som bakgrundsmusik.
Bibliografi
- 1967 – Lokomotivet som frös fast
- 1968 – Den svenske cyklistens sång
- 1969 – Blommor till James Dean
- 1970 – Örnen har landat
- 1971 – Guillaume Apollinaires fantastiska liv
- 1972 – Skallgång
- 1974 – Poesi 1967–1973
- 1975 – Ballader
- 1977 – Starnberger See
- 1977 – Luffaren Svarta Hästen och det hemska rånmordet i Leksand
- 1978 – Bilddikt, tillsammans med Olle Kåks
- 1978 – Den trådlösa fantasin
- 1980 – Tillbaka till dig
- 1983 – Gasljus
- 1987 – Stjärndykaren
- 1989 – Guillaume Apollinaires gåtfulla leende : en ändlös biografi
- 1990 – Mannen och paraplyet, text: Gunnar Harding; bild: Catharina Günther-Rådström
- 1990 – Mitt vinterland
- 1991 – Kreol
- 1993 – Överallt där vinden finns : dikter i urval 1969–1990
- 1995 – Stora scenen
- 2001 – Tal på Övralid 6 juli 2001
- 2001 – Salongsstycken kring Dante Gabriel Rossetti
- 2003 – Det brinnande barnet
- 2007 – Dikter 1965–2003
- 2009 – Innerstad
- 2012 – Blues for Jimmy ; Nordvästexpressen ; Martin Luther King (Tragus)
- 2013 – Mitt poetiska liv (självbiografi)
- 2015 – Från vinter till vinter
- 2023 – Hardings café
- 2023 – Minnen från glömskans städer ISBN 9789146240761
Översättningar
- 1966 – 4 poeter, översättningar och presentationer av Lawrence Ferlinghetti, Allen Ginsberg, Anselm Hollo och Lionel Kearns (Bok och Bild)
- 1969 – Amerikansk undergroundpoesi (Wahlström & Widstrand)
- 1970 – Vladimir Majakovskij: För full hals, tillsammans med Ulf Bergström (Wahlström & Widstrand)
- 1971 – Allen Ginsberg: Tårgas & Solrosor, tillsammans med Gösta Friberg (FIB:s Lyrikklubb)
- 1972 – Tom Raworth: Åååh vilken poesi i Miss Parrots fötter när hon visar hur man dansar tango (Inferi)
- 1974 – Anselm Hollo: Mannen i trädtoppshatt (Poesiförlaget)
- 1976 – Den vrålande parnassen, tillsammans med Bengt Jangfeldt (rysk avantgardepoesi)
- 1978 – O Paris – Apollinaire och hans epok i poesi, bild och dokument, med bidrag av bland andra Apollinaire, Max Jacob, Pierre Reverdy och Jean Cocteau (FIB:s Lyrikklubb/Tiden)
- 1985 – Vladimir Majakovskij: Jag!, tillsammans med Bengt Jangfeldt
- 1988 – Frank O'Hara: Till minne av mina känslor
- 1989 – Guillaume Apollinaire: Dikter till Lou, bilder av Olle Kåks
- 1995 – Är vi långt från Montmartre? : Apollinaire och hans epok i poesi, bild och dokument
- 1997 – En katedral av färgat glas : Shelley, Byron, Keats och deras epok (engelsk romantik)
- 1998 – 3 x New York, tolkningar av John Ashbery, Kenneth Koch och Ron Padgett
- 2000 – Och drog likt drömmar bort: Coleridge, Wordsworth och deras epok
- 2002 – Där döda murar står: Lord Byron och hans samtida
- 2005 – Beat! (poesi och prosa från beatgenerationen, tillsammans med Per Planhammar)
- 2006 – Mina Loy: Baedeker för månresenärer
- 2007 – Catullus: Dikter om kärlek och hat, urval och översättning tillsammans med Tore Janson (Wahlström & Widstrand)
- 2012 – John Donne: Skabrösa elegier och heliga sonetter (Ellerströms)
- 2017 - Horatius: Plocka din dag (Wahlström & Widstrand) (tillsammans med Tore Janson)
- 2019 - Walt Whitman: Jag hör Amerika sjunga (Ellerströms)
Diskografi
- 1982 – Jazz och Poesi med Sumpens Swingsters (LP med texthäfte)
Priser och utmärkelser
- 1975 – Tidningen Vi:s litteraturpris
- 1987 – Stipendium ur Lena Vendelfelts minnesfond
- 1988 – Carl Emil Englund-priset för Stjärndykaren
- 1992 – Bellmanpriset
- 1995 – Svenska Dagbladets litteraturpris
- 2000 – Wahlström & Widstrands litteraturpris
- 2001 – Ferlinpriset
- 2001 – Övralidspriset
- 2002 – Letterstedtska priset för översättningar för Och drog likt drömmar bort: Coleridge, Wordsworth och deras epok
- 2004 – Sveriges Radios Lyrikpris
- 2008 – Litteris et Artibus
- 2010 – Karlfeldt-priset
- 2011 – Doblougska priset
- 2013 – Elsa Thulins översättarpris
Källor
- ^ Sveriges befolkning 1990: Harding, Karl Gunnar
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 12175037m, läst: 10 oktober 2015.
- ^ ”Gunnar Harding”. Samfundet De Nio. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822164450/http://www.samfundetdenio.se/pdf/Harding.pdf#. Läst 17 september 2013.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gunnar Harding.
| ||||||||||||||
|