ML (programspråk)

I dagens värld har ML (programspråk) blivit ett ämne av stor relevans och intresse. Med teknologins framsteg och globaliseringen har ML (programspråk) positionerat sig som ett centralt tema i olika sfärer av det dagliga livet. Oavsett om det är i den professionella, akademiska eller personliga sfären har ML (programspråk) fått en avgörande betydelse och har genererat debatter och diskussioner kring dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till ML (programspråk), från dess ursprung och utveckling till dess effekter på det moderna samhället. Dessutom kommer vi att analysera olika perspektiv och åsikter om ML (programspråk), i syfte att erbjuda en heltäckande och berikande vision om detta ämne som är så aktuellt idag.

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

ML är ett allmänt funktionellt programspråk som utvecklades av Robin Milner med flera i slutet av 1970-talet vid University of Edinburgh, vars syntax inspirerats av ISWIM. Historiskt står ML för metalanguage (engelska: "metaspråk") eftersom det utvecklades som stödspråk för teoremprövaren LCF. ML är känt för sitt bruk av Hindley-Milners typhärledningsalgoritm, som kan härleda datatypen hos de flesta värden i ett program. Detta är i kontrast med de nödvändiga utförliga deklarationerna som kritiserats i språk som Java. Ibland kallas ML även för SML(Standard ML).