I den här artikeln kommer vi att utforska Människorättsförsvarare i detalj, ett ämne som rönt stort intresse de senaste åren. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att fördjupa oss i en uttömmande analys som kommer att täcka olika aspekter och perspektiv. Människorättsförsvarare är ett ämne av stor betydelse som förtjänar att tas upp ur olika synvinklar, så vi kommer att fördjupa oss i dess implikationer, dess påverkan på samhället och dess relevans i det aktuella sammanhanget. Genom den här artikeln kommer vi att försöka fördjupa oss i Människorättsförsvarare och ge läsaren en bred och detaljerad vision som gör att de kan förstå vikten och omfattningen av detta ämne.
Människorättsförsvarare är människor som själva eller organiserat med andra agerar för att främja eller försvara mänskliga rättigheter. Människorättsförsvarare inkluderar människorättsaktivister och termerna används ofta som synonymer. Människorättsförsvarare är dock ett vidare begrepp; människorättsförsvararen behöver inte vara en typisk aktivist.
En människorättsförsvarare är enligt FN:s definition vem som helst som står upp för sin övertygelse om alla människors fri- och rättigheter och gör en fredlig insats för dessa. Det kan vara en avlönad heltidsarbetare i en stor människorättsorganisation såväl som någon som gör sporadiska insatser på eget initiativ. Det kan också vara någon som agerar inom en offentlig eller privat verksamhet. Det kan alltså inbegripa flera olika former av insatser, beroende på vad man har möjlighet att göra där man är.
Det finns både mellanstatliga, statliga och icke-statliga, ideella organisationer som verkar för mänskliga rättigheter. Här nämns några av de större.
Inom Förenta nationerna (FN) finns ett antal organisationer som verkar för mänskliga rättigheter, såsom:
Exempel på andra mellanstatliga samarbeten:
Icke-statliga, ideella människorättsorganisationer står för en stor del av det praktiska arbetet på plats. De finns i flera former och storlekar, från de som verkar inom en sektor i det lokala samhället, till brett verkande, internationella organisationer såsom Amnesty International och Human Rights Watch.
Många människorättsförsvarare löper stor risk att drabbas av repressalier från makthavare. År 2016 rapporterades att 281 människorättsförsvarare dödats i minst 22 länder, utsatts för smutskastningskampanjer och arresteringar för sitt arbete i över 60 länder och utsatts för våld eller hot om våld i 94 länder.
Det finns både mellanstatliga, statliga och icke-statliga organisationer inriktade på skyddet för människorättsförsvarare.
FN:s generalförsamling antog 1998 resolution 53/144, som syftar till internationellt stöd och skydd för människorättsförsvarare. Deklarationen är i sig inte juridiskt bindande men utgör ett stöd för att sätta internationellt, politiskt tryck på regeringar, som alla är förpliktigade att skydda människorättsförsvarare. I deklarationen förtydligas också för detta relevanta rättigheter och skyldigheter redan definierade i befintliga internationella konventioner som är juridiskt bindande. Människorättsförsvarares stora betydelse för de mänskliga rättigheterna i världen betonas, liksom att alla människor har ett visst mått av ansvar för detta arbete. Människorättsförsvarare är enligt deklarationen varje människa som utan våld verkar för skydd och främjande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
Exempel:
Det är en del av många människorättsorganisationers arbete, men det finns också de som specialiserat sig på just skydd av hotade människorättsförsvarare, såsom till exempel Front Line Defenders.
Ett pris till en människorättsförsvarare innebär inte bara erkännande, uppmuntring och stöd för fortsatt arbete. Den ökade uppmärksamheten för den aktuella människorättsfrågan, och inte minst för pristagaren själv, kan ha en skyddande effekt för pristagaren. Ett av de stora priserna med detta uttalade syfte är Martin Ennals-priset (The Martin Ennals Award for Human Rights Defenders).
|