I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet FN:s generalförsamling i detalj, och analysera dess ursprung, utveckling och relevans i dagens samhälle. Genom att introducera läsarna till FN:s generalförsamlings historia och sammanhang kommer vi att fördjupa oss i dess många aspekter och dimensioner, från dess kulturella effekter till dess implikationer i det dagliga livet. Genom ett övergripande tillvägagångssätt kommer vi att undersöka de olika perspektiven och åsikterna om FN:s generalförsamling, vilket ger en panoramavy som gör att vi kan förstå dess betydelse i det samtida landskapet. I slutet av denna läsning hoppas vi att läsarna ska ha fått en mer komplett och berikad förståelse av FN:s generalförsamling, samtidigt som de känner sig motiverade att reflektera över dess egen mening och relevans i sina liv.
![]() General Assembly (engelska) Assemblée générale (franska) Asamblea General (spanska) Генера́льная Ассамбле́я Организации Объединенных Наций (ryska) 联合国大会 (kinesiska) الجمعية العامة للأمم المتحدة (arabiska) | |
![]() Generalförsamlingens sal i FN-byggnaden i New York. | |
Organisationstyp | huvudorgan |
---|---|
Förkortningar | GA, 联大 |
Ordförande | Volkan Bozkır (sept 2020 – sept 2021) |
Status | aktiv |
Bildad | 1945 |
Webbplats | www.un.org/ga |
Generalförsamlingen (GA) är ett av Förenta nationernas sex huvudorgan. Dess uppgifter regleras av FN-stadgans kapitel 4. I generalförsamlingen ingår samtliga FN:s medlemsstater. Medlemsstaterna får ha högst 5 ombud i generalförsamlingen.
Sin ursprungliga lokalisering hade Generalförsamlingen 1945-50 i Flushing Meadows-Corona Park i Queens i den före detta världsutställningsbyggnad, som numera hyser Queens Museum of Art. 1950 flyttade församlingen till den nuvarande lokaliseringen vid FN-skrapan i New York. Platsen räknas som internationellt territorium.[1]
Generalförsamlingens sessioner är löpande under året, med början varje år under andra halvan av september.[2] Vid omröstningar har varje medlemsstat en röst, men i många frågor kan inte församlingen fatta några större avgörande beslut, bara ge rekommendationer och föra diskussioner i olika frågor som berör FN:s område. Den kan dock besluta om budget, enas om tolkning av och utveckla internationella lagar, och stadfästa program för ekonomisk, kulturell och social utveckling och för de mänskliga rättigheterna. Generalförsamlingen fungerar som ett viktigt debattforum för medlemsstaterna.
Generalförsamlingen leds av en ordförande, som väljs varje år, minst tre månader före den session för vilken denna ska vara ordförande.[2]
Under den 60:e sessionen år 2005 var Jan Eliasson, svensk diplomat och socialdemokratisk politiker, ordförande för FN:s generalförsamling.
Generalförsamlingen har sex fasta utskott:[3]
Till dessa fasta utskott får varje land representeras av en person och därutöver ha med rådgivare, tekniska rådgivare, experter eller liknande.[4]
|