I dagens värld är Luna 15 ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Från dess inverkan på samhället till dess inflytande på ekonomin, har Luna 15 fångat uppmärksamheten hos både proffs och kunskapsälskare. När vi utforskar de olika aspekterna av Luna 15, uppstår behovet av att förstå dess omfattning och potential, såväl som dess utmaningar och kontroverser. I den här artikeln kommer vi att erbjuda en djup och insiktsfull titt på Luna 15, med syftet att berika debatten och främja större förståelse för detta ämne.
Status | misslyckad |
---|---|
Typ | Landare |
Program | Lunaprogrammet |
Organisation | Sovjetunionen |
Större entreprenör | NPO Lavochkin |
NSSDC-ID | 1969-058A[1] |
Sista kontakt | 21 juli 1969 |
Uppskjutning | |
Uppskjutningsplats | Bajkonur 81/24 |
Uppskjutning | 13 juli 1969, 02:54:42 UTC |
Uppskjutningsfarkost | Proton-K/D |
Omloppsbana runt | |
Gick in i bana | 17 juli 1969, 10:00 UTC |
Luna 15 (ryska: Луна-15) var en sovjetisk rymdsond i Lunaprogrammet. Rymdsondens huvuduppgift var att ta ett markprov på månen och återföra det till jorden. Farkosten kraschade vid landningen på månen.
Rymdsonden sköts upp den 13 juli 1969, med en Proton-K/D raket. Farkosten gick in i omloppsbana runt månen den 17 juli 1969. Den 21 juli 1969 påbörjades landningen. Fyra minuter efter rymdsonden lämnat omloppsbanan och var på väg mot månens yta bröts kontakten med rymdsonden. Enligt beräkningar befann sig farkosten på ungefär tre kilometers höjd.
Luna 15:s flygning pågick samtidigt som amerikanarnas Apollo 11-flygning. Detta ledde till första samarbetet på rymdområdet mellan USA och Sovjetunionen, då sovjet offentliggjorde Luna 15s planerad flygväg, detta för att försäkra amerikanarna om att den inte skulle kunna kollidera med Apollo 11.
|