I dagens värld har Louis De Geer (1910–1987) blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett stort antal människor. Oavsett om vi talar om Louis De Geer (1910–1987) på ett personligt, professionellt, vetenskapligt eller kulturellt plan är dess inverkan och närvaro obestridlig. Vikten av Louis De Geer (1910–1987) har varit föremål för debatt och analys inom olika sektorer och dess inflytande sträcker sig över tid och rum. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Louis De Geer (1910–1987), från dess ursprung till dess utveckling och dess inverkan på dagens samhälle. Likaså kommer vi att undersöka olika perspektiv och synpunkter på Louis De Geer (1910–1987), i syfte att fördjupa oss i dess innebörd och relevans i samtiden.
| Louis De Geer | |
| Född | Louis Carl De Geer af Finspång 24 januari 1910 Norra Strö församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 22 mars 1987 (77 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Diplomat |
| Barn | Carl Johan De Geer (f. 1938) |
| Föräldrar | Arvid De Geer |
| Släktingar | Carl De Geer (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Louis Carl De Geer af Finspång, född 24 januari 1910 i Norra Strö församling, Kristianstads län, död 22 mars 1987, var en svensk friherre och diplomat.
De Geer var son till politikern Arvid De Geer. I sitt första äktenskap (1937–1952), med Ulrika Wallberg (1918–1997), blev han far till Carl Johan De Geer. Han gifte sig andra gången 1952 med Ulla Gustafsson (1924–2007).[1]
Efter juris kandidatexamen i Lund 1934 blev De Geer attaché vid Utrikesdepartementet 1934, i Riga, Reval och Kaunas 1934, i Oslo 1936, i London 1936, i Montréal 1937, andre legationssekreterare i Köpenhamn 1939, i Bern 1942, förste sekreterare vid Utrikesdepartementet 1944, förste legationssekreterare i Bryssel 1946, i Warszawa 1949, byråchef vid Utrikesdepartementet 1952, konsul i New York 1953, i Houston 1958, generalkonsul i Antwerpen 1959, sändebud i Jakarta, Manila och Kuala Lumpur 1962, i Santiago de Chile 1966 samt generalkonsul i Istanbul 1972–1975.