Carl Johan De Geer

I den här artikeln kommer vi att utforska Carl Johan De Geer med syftet att förstå dess betydelse och dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Carl Johan De Geer är ett ämne som har väckt många människors intresse över tid och är avgörande för att förstå dess inflytande på vårt samhälle. Genom en detaljerad analys kommer vi att upptäcka hur Carl Johan De Geer har utvecklats under åren och hur det fortsätter att vara relevant idag. Dessutom kommer vi att undersöka olika perspektiv och forskning som hjälper oss att få en mer komplett bild av Carl Johan De Geer och dess inflytande på världen idag. Den här artikeln syftar till att ge värdefull och uppdaterad information om Carl Johan De Geer, för att berika kunskapen och främja djupare reflektion kring detta ämne.

Carl Johan De Geer
Carl Johan De Geer på Moderna Museet.
Yrke Konstnär, författare, filmskapare
Publicist
Debutverk Pengar eller livet (1970)
Noterbara verk Tidskriften PUSS 1968
Konstnärskap
Filmproduktion
Betydande verk Mormor, Hitler och jag (2001, regi, filmmanus)
Tårtan, Doktor Krall och Privatdetektiven Kant
Långfilmen Med kameran som tröst, del 2 2004
Guldbaggen
Guldbaggen
1990 		För samlad filmproduktion
med Håkan Alexandersson
Personfakta
Född 13 juli 1938
Montréal, Québec, Kanada
Utbildning 1959–1963 grafisk formgivning vid Konstfack
Släkt
Frälse- eller adelsätt De Geer af Finspång
Far Louis De Geer (1910–1987)
Mor Ulrika Wallberg
Släktingar Arvid De Geer (farfar)
Familj
Gift 1963–1965
Make/maka Lena Helgesson (född 1943)
Familj 2
Gift 2 1966–1971
Make/maka 2 Marie-Louise Ekman (född 1944)
Familj 3
Gift 3 1979–1985
Make/maka 3 Marie Östergren (född 1951)
Barn med 3 flicka (född 1979)
Familj 4
Gift 4 1987–
Make/maka 4 Marianne Lindberg De Geer (född 1946)
Barn med 4 Ernst De Geer (född 1989)
Håkan Alexandersson och Carl Johan De Geer 1987.
Håkan Alexandersson och Carl Johan De Geer 1987.
Carl Johan De Geer och Ernst Billgren på utställningen 100 fantastiska målningar på Konstakademien i Stockholm 2015.
Carl Johan De Geer på Stockholms Kulturfestival 2010.

Carl Johan Louis De Geer, född 13 juli 1938 i Montréal i Québec, är en svensk friherre, konstnär, författare, filmskapare, musiker, designer, kulturjournalist, fotograf, skådespelare och scenograf, tillhörande ätten De Geer af Finspång.

Biografi

Carl Johan De Geer är son till diplomaten Louis De Geer (1910–1987) och dennes första hustru Ulrika Wallberg (1918–1997) samt sonson till Arvid De Geer.

Han växte upp i Kanada, Köpenhamn, Bryssel och Warszawa, innan familjen återvände till Sverige. Efter det att föräldrarna separerat, vistades Carl Johan De Geer tidvis hos sina farföräldrar på Hanaskogs slott i Skåne och hos modern på Östermalm i Stockholm.[1][2]

År 1957 var han ordförande för Sveriges elevers centralorganisation. Han gjorde militärtjänstgöring vid Arméstabens Bilddetalj, där han lärde sig grunderna för fotografi. Han utbildade sig därefter 1959–1963 i grafisk formgivning vid Konstfack i Stockholm. Hösten 1964 startade han tillsammans med dåvarande hustrun Lena Helgesson ett tygtryckeri, Birger Jarlsgatan 95, med butik, Fontessa.[3]

År 1968 startade han tillsammans med Lars Hillersberg, Karin Frostenson, Lena Svedberg och Ulf Rahmberg tidskriften PUSS. Tillsammans med Håkan Alexandersson skapade Carl Johan De Geer TV-klassiker som Tårtan (1973), Doktor Krall (1974) och Privatdetektiven Kant (1983).

En provokativ aktion skedde redan 1967, då Carl Johan De Geer ställde ut vapenvägraraffischer under titeln Svik fosterlandet, var onationell på Galleri Karlsson i Stockholm vilka sedan beslagtogs av polisen. Bland dessa affischer fanns en vid namn Skända flaggan, där han på en brinnande svensk flagga skrivit "KUKEN" och tillfogat texten "SKÄNDA FLAGGAN VÄGRA VAPEN". Denna symbol återfinns bland annat på Magnus Ugglas album Allting som ni gör kan jag göra bättre från 1987, med bland annat protestsånger. År 1970 var han med och bildade textilkonstnärskollektivet 10-gruppen[4] och var också trombonist i proggrupperna Blå Tåget och Elektriska linden.

Ett av Carl Johan De Geers mer uppmärksammade filmprojekt är filmen om hans mormor och hennes nazistsympatier, Mormor, Hitler och jag från 2001. År 2004 gjorde han långfilmen Med kameran som tröst, del 2.

Familj

Carl Johan De Geer var gift första gången 1963–1965 med medarbetaren, modesömmerskan Lena Helgesson (född 1943) och andra gången 1966–1971 med konstnären Marie-Louise Ekman (född 1944).[5] Tredje gången var han gift 1979–1985 med Marie Östergren (född 1951) och fick 1979 en dotter.[5] Fjärde gången gifte han sig 1987 med konstnären Marianne Lindberg De Geer (född 1946) och fick med henne sonen Ernst De Geer (född 1989).[5]

Representerad

Utställningar

Den stora missuppfattningen, Bildmuseet, Umeå Universitet: 2019-04-12 - 2019-09-15 [9]

Bibliografi

Samlade utgåvor och urval

  • Det bombade ögat ; Kyss mej dödligt ; Solens sista strålar. Stockholm: Dejavu. 2010. Libris 11883250. ISBN 978-91-7451-086-7  - Originalupplagor 1982 och 1985. - Solens sista strålar ej utgiven i separat volym.

Filmografi (urval)

Teater

Scenografi

År Produktion Upphovsmän Regi Teater Noter
1975 Herr von Hancken
Agneta Pleijel Johan Bergenstråhle Stockholms stadsteater

Priser och utmärkelser

Se även

Källor

Noter

  1. ^ De Geer, Carl Johan (2008). Jakten mot nollpunkten. En roman om mig själv. Bonniers. sid. 273-284. ISBN 978-91-0-011817-4 
  2. ^ Rydell, Malena (16 september 2008). ”Med passion för adliga kufar”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1353&a=828833. Läst 18 november 2008. 
  3. ^ Utställningskatalog för "Den stora missuppfattningen" på Bildmuseet i Umeå, 12 april–15 september 2019.
  4. ^ Textila revoltörer, Fokus nr 5, 2010
  5. ^ Elgenstierna Gustaf, red (2002). Riddarhusets stamtavlor (Version 3.0). Stockholm: Riddarhusdirektionen. Libris 8846085  F312 s 15 tab 8A:I.
  6. ^ Moderna museet
  7. ^ Göteborgs konstmuseum
  8. ^ Nationalmuseum
  9. ^ https://www.svt.se/kultur/carl-johan-de-geer-i-lekfull-toppform-pa-bildmuseet-i-umea
  10. ^ ”KULTUR: Bellmanpriset till Carl Johan de Geer”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/0EGq0A. Läst 8 januari 2020. 
  11. ^ ”Carl Johan De Geer, Livia Fränkel och Britta Marakatt-Labba tilldelas regeringens belöningsmedalj Illis quorum meruere labores”. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/10/carl-johan-de-geer-livia-frankel-och-britta-marakatt-labba-tilldelas-regeringens-beloningsmedalj-illis-quorum-meruere-labores/. Läst 20 oktober 2017. 
  12. ^ ”Hedeniuspriset | Humanisterna”. https://humanisterna.se/hedeniuspriset/. Läst 18 april 2024. 

Externa länkar

Auktoritetsdata