Louis De Geer (1622–1695)
I den här artikeln ska vi noggrant utforska och analysera Louis De Geer (1622–1695). Från dess ursprung till dess utveckling i dagens samhälle har Louis De Geer (1622–1695) spelat en avgörande roll i olika aspekter av det dagliga livet. Under åren har Louis De Geer (1622–1695) varit föremål för debatt, studier och till och med beundran, och genererat en mängd olika åsikter och perspektiv på dess betydelse och relevans. Genom denna forskning vill vi belysa de olika aspekterna av Louis De Geer (1622–1695), och undersöka dess inverkan på kultur, politik, vetenskap och andra intresseområden. Därför hoppas vi kunna ge en heltäckande och insiktsfull syn på Louis De Geer (1622–1695), för att berika förståelsen och uppskattningen av detta ämne.
| Louis De Geer | |
,_by_Bartholomeus_van_der_Helst.jpg) | |
| Född | 24 juni 1622[1][2][3] Amsterdam[4][3] |
|---|---|
| Död | 22 december 1695[1][2][3] (73 år) Risinge församling[3], Sverige |
| Begravd | Norrköping[3] |
| Medborgare i | Sverige[3] och Nederländerna |
| Sysselsättning | Konstsamlare[4], affärsman, entreprenör |
| Maka | Johanna Parmentier (g. 1654–1695)[5][3] |
| Barn | Jeanne Elisabet de Geer (f. 1656)[6][3] Charles De Geer (f. 1660)[3] Jean Jacques de Geer (f. 1666)[6][3] Anton Gustaf de Geer (f. 1667)[7][3] |
| Föräldrar | Louis De Geer[7][6][3] Adrienne Gerard[7][6][3] |
| Släktingar | Laurens de Geer (syskon)[3] Emanuel de Geer (syskon) Jean De Geer (syskon) |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Louis De Geer d.y., född 24 juni 1622 i Amsterdam, Nederländerna, död 22 december 1695 på Finspångs slott, Sverige, var en vallonsk-svensk adelsman, militär och godsägare. Han var son till Louis De Geer (1587–1652) och lät bygga Finspångs slott. Han ägde dessutom Ringstaholm och Fossala i Sverige och Rhynhusen och Nyvaal i Nederländerna.
De Geer ingick 1645 i svensk tjänst som överste för ett regemente värvat i Nederländerna åt drottning Kristina. 1677 utnämndes han till assessor i bergskollegium. I Karl XI:s reduktion drogs en del av De Geers egendomar indragna till kronan, men Finspångs slott fick kvarstå i släkten De Geers ägo.
Familj
De Geer gifte sig 1654 med Jeanna Parmentier (född 8 augusti 1634 i Utrecht, död 24 januari 1710 på Eka gods) som var av ett gammalt brabantiskt adelshus. Paret fick 11 barn:
- Johanna Elisabeth (född 20 december 1656, död 1735), gift med friherre Åke Oxenstierna af Eka och Lindö (1652–1714).
- Adriana (född 26 augusti 1658, död 1 mars 1714), ogift.
- Charles (född 2 september 1660, död 16 september 1730), ogift.
- Sara Maria (född 18 augusti 1662, död 12 januari 1699), gift med sin kusin Jean De Geer.
- Laurent (1664–1696), död i Dalmatien i Republiken Venedigs tjänst.
- Louis (född 1 augusti 1665, död 9 mars 1691)
- Jean Jacques (född 15 augusti 1666, död 16 december 1738)
- Anton Gustaf (född 6 november 1668, död 1732)
- Sophia (född 1 augusti 1671, död 20 december 1686)
- Wilhelm (född 1673, död 1728)
- Emanuel (född 12 januari 1677, död 15 december 1679)
Källor
- 2. De Geer, Louis, d. y. i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- De Geer i Gabriel Anrep, Svenska adelns ättar-taflor (1858–1864), afdelning 1
Noter
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 459053, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p63289.htm#i632881.
- ^ Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 2, Norstedts förlag, 1926, s. 196-197, läst: 23 mars 2022.
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 459053, läst: 16 januari 2018.
- ^ The Peerage person-ID: p63289.htm#i632881, läst: 7 augusti 2020.
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.