Laurens de Geer

I dagens värld är Laurens de Geer ett relevant ämne som har fått stor betydelse inom olika områden. Från politik till vetenskap, Laurens de Geer har fångat uppmärksamheten hos både experter och vanliga människor. Genom historien har Laurens de Geer varit föremål för djupgående debatter, forskning och analyser som har belyst dess betydelse och relevans i samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Laurens de Geer, från dess ursprung till dess inverkan idag, i syfte att ge en heltäckande och komplett vision av detta ämne som berör oss så mycket.

Emanuel De Geer
Född10 maj 1614[1]
Dordrecht[1], Nederländerna
Dödaugusti 1666[1]
Amsterdam[1]
SysselsättningDiplomat, konstsamlare
MakaMargaretha van Crommon
(g. 1640–1658)[1]
BarnAdriana Louise de Geer (f. 1644)[2][1]
FöräldrarLouis De Geer[2][1]
Adrienne Gerard[2][1]
SläktingarLouis De Geer (syskon)[1]
Emanuel de Geer (syskon)
Jean De Geer (syskon)
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Laurens De Geer, född 10 maj 1614 i Dordrecht, död augusti 1666 i Amsterdam, var en svensk friherre och industriman. Han var son till Louis De Geer.

Biografi

Laurens De Geer föddes 1614 i Dordrecht. Han var son till Louis De Geer och Adriana Gérard. De Geer arbetade som brukspatronÖsterbybruk och var svensk kommissarie i Nederländerna. Han avled 1666 i Amsterdam.[3]

Familj

De Geer gifte sig 10 oktober 1640 i Haag med Margaretha von Crommon (död 1658). Hon var dotter till Gerard van Crommon och Margareta Monicx. De fick tillsammans barnen brukspatronen Gerard De Geer (1642–1687), Adriana Louise De Geer (1644–1700) som var gift med borgmästaren Christiaan Thibaut i Middelburg, Jeanne Marguerite De Geer (1618–1680) som var gift med Vilhelm Andreae och Louise Trip, Laurens De Geer (1649–1651), Aletta Maria De Geer (1652–1715) som var gift med Gerard van Crommon och borgmästaren Joan Pieter van den Brande van Cleverskercke i Middelburg, Christina Eleonora De Geer (1654–1678), Isabella Sofia De Geer (1657–1691) som var gift med professorn Jacob Trigland i Amsterdam.[3]

Referenser

Noter

  1. ^ Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 2, Norstedts förlag, 1926, s. 196, läst: 29 december 2022.
  2. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.
  3. ^ Elgenstierna Gustaf, red (1926). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 2 af Chapman-Fägerstråle. Stockholm: Norstedt. sid. 196. Libris 10076748