London Interbank Offered Rate är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Från dess inverkan på dagens samhälle till dess historiska relevans har London Interbank Offered Rate genererat passionerade diskussioner och debatter bland experter och fans. Med ett brett utbud av synpunkter och åsikter är _ var1 ett ämne som inte lämnar någon oberörd. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till London Interbank Offered Rate, och ta upp dess inflytande i dagens värld och dess betydelse i olika sammanhang.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
London Interbank Offered Rate, också kallat LIBOR, är en daglig referensränta baserad på de räntesatser för osäkrade lån som banker erbjuder till andra banker inom Londons penningmarknad (eller interbank-marknad).
Dess praktiska betydelse återfinns inom de flesta finansiella instruments prissättning, så som futures, forwards, swappar med flera derivat, där priset anges till LIBOR-räntan plus en viss procentsats.
Fram till finanskrisen 2007-2008 användes LIBOR ofta som en approximation av den riskfria räntan, men har sedan dess ofta ersatts med OIS-räntan vid värdering av finansiella kontrakt.
Alla större finansiella centrum har en motsvarande räntesats; den ränta som gäller i Sverige är den så kallade STIBOR-räntan, och för euroområdet gäller EURIBOR-räntan.