Ljusstark jätte

Följande artikel kommer att ta upp ämnet Ljusstark jätte, som har blivit mycket aktuellt de senaste åren. Ljusstark jätte är ett ämne som har väckt många människors intresse, eftersom det har en betydande inverkan på olika aspekter av vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer olika synpunkter på Ljusstark jätte att utforskas, liksom dess betydelse idag. Dessutom kommer de implikationer som Ljusstark jätte har i olika sammanhang att analyseras, från politik till teknik, inklusive kultur och samhälle i stort. Utan tvekan är Ljusstark jätte ett ämne som förtjänar att utforskas på djupet för att förstå dess omfattning och möjliga återverkningar i framtiden.

Ett exempel på ett Hertzsprung–Russell-diagram.

En ljusstark jätte är en stjärna enligt Yerkes klassindelning II av luminositet, även kallat MKK-systemet av efternamnen på utvecklarna från Yerkesobservatoriet.

Stjärnorna i klass II befinner sig med avseende på sitt stjärnspektrum mellan vanliga jättar och superjättar.[1][2][3][4]

Exempel på ljusstarka jättar

  • Alphard (Alfa Hydrae): en orange (K-typ) ljusstark jätte
  • Beta Capricorni (Dabih): en orange (K-typ) ljusstark jätte
  • Epsilon Canis Majoris (Adhara): en blå (B-typ) ljusstark jätte
  • Muliphein (Gamma Canis Majoris) en blå (B-typ) ljusstark jätte
  • Pherkad (Gamma Ursae Minoris): en vit (A-typ) ljusstark jätte
  • Omikron Scorpii: en vit (A-typ) ljusstark jätte
  • Rasalgethi (Alfa Herculis): en röd (M-typ) ljusstark jätte
  • Rastaban (Beta Draconis): en gul (G-typ) ljusstark jätte
  • Sargas (Theta Scorpii): en gulvit (F-typ) ljusstark jätte

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Bright giant, 6 januari 2017.

Noter

  1. ^ Helmut A. Abt (1957). ”Line Broadening in High-Luminosity Stars. I. Bright Giants” (på engelska). Astrophysical Journal 126: sid. 503. doi:10.1086/146423. 
  2. ^ A. Unsöld, B. Baschek (på tyska). Der neue Kosmos. sid. 188 (7A) 
  3. ^ Hans-Ulrich Keller. Astrowissen. sid. 162 språk=tyska 
  4. ^ ”Spektralklassen und Leuchtstoffklassen” (på tyska). Universität Göttingen. http://lp.uni-goettingen.de/get/text/7004.