I följande artikel kommer ämnet Lettgallen att tas upp, vilket är av stor relevans och intresse idag. Lettgallen har fångat många människors uppmärksamhet, eftersom det representerar en vändpunkt i hur detta ämne uppfattas och närmar sig. Genom åren har Lettgallen väckt debatt och kontroverser och dess inflytande har spridit sig till olika områden, från kultur till politik. I detta sammanhang är det aktuellt att göra en djupgående och detaljerad analys av Lettgallen, i syfte att förstå dess implikationer och konsekvenser i dagens samhälle.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Lettgallen, lettiska Latgale, är en region i sydöstra Lettland. Det är den mest ryskinfluerade och fattigaste delen av landet. Floden Daugava flyter genom området och Daugavpils är största staden. Andra städer är Rēzekne och Aglona. I de norra delarna finns många sjöar och floder i relativt orörda naturområden.
Från 1200-talet behärskades Lettgallen av Tyska orden. Området tillföll 1561 Polen-Litauen och kallades därför polska Livland. År 1772 tillföll området Ryssland och 1920 införlivades det med Lettland.
Den största staden och regionens administrativa centrum är Daugavpils, med 98 922 invånare. Övriga större orter är Rēzekne och Jēkabpils.
Lettgallen gränsar i öster mot Ryssland och Belarus.
I området talas en dialekt (lettgalliska) som skiljer sig starkt från den officiella lettiska som talas i övriga delar av landet.