Lennart Göthberg

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Lennart Göthberg, utforska dess ursprung, särdrag och dess inverkan på dagens samhälle. Sedan urminnes tider har Lennart Göthberg väckt mänsklighetens intresse och nyfikenhet och genererat debatter och reflektioner som överskrider tid och rum. Genom historien har Lennart Göthberg lämnat ett outplånligt spår, påverkat avgörande aspekter av det dagliga livet och överskridit kulturella gränser. Genom denna artikel föreslår vi att fördjupa oss i de mysterier och under som Lennart Göthberg innehåller, vilket ger läsaren ett berikande och upplysande perspektiv på denna fråga av obestridlig relevans.

Lennart Göthberg
FöddLennart Jakob Alfred Göthberg
5 september 1920
Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län
Död7 december 1946 (26 år)
Bromma församling, Stockholms län
YrkeLitteraturkritiker, översättare
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
Verksam1943–1946

Lennart Jakob Alfred Göthberg, född 5 september 1920 i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län, död 7 december 1946 i Bromma församling, Stockholms län, var en svensk kulturjournalist, litteraturkritiker och översättare.

Biografi

Lennart Göthberg var son till kyrkoherden Johan Alfred Göthberg och Hedvig Martha Elisabeth, född Peterson. Han tog studentexamen 1940 och medarbetade i Göteborgs Morgonpost och Stockholms-Tidningen, men blev framför allt känd som tongivande redaktionsmedlem av tidskriften 40-tal.

Bland Göthbergs utgivning återfinns en studie över Hjalmar Gullbergs författarskap (1943), samt antologin Den religiösa lyriken (1944), där Göthbergs kristna åskådning framkommer. Han svarade även för urvalet i essäsamlingen Vad är en klassiker? av T.S. Eliot, som utkom på svenska 1948. "Som en av den inbrytande 40-talismens tidigaste förkämpar uttydare, kristlig utgångspunkt men stor vidsynthet, blev en centralgestalt i decenniets kulturdebatt."

Göthberg avled i en bilolycka 1946. Han är begravd på Harplinge kyrkogård.

Bibliografi

  • Hjalmar Gullberg och hans värld (Stockholm: Bonniers, 1943)

Medverkande

  • Den religiösa lyriken: från Viktor Rydberg till nu: läsebok för skola och hem, red. (Uppsala: Lindblad, 1944)
  • T.S. Eliot, Vad är en klassiker? och andra essayer, red.; övers. Daniel Andreæ (Stockholm: Norlins, 1948)

Översättningar

  • Kaj Munk, Himmel och jord (Himmel og jord) (Rabén & Sjögren, 1944)
  • Albert E. Idell, Den stora sommaren (Centennial summer), övers. tillsammans med Ingrid Rääf (Stockholm: Natur & Kultur, 1944)
  • Ernst Harthern, Äntligen hemma (Home at last) (Stockholm: Natur & Kultur, 1944)
  • Eivind Berggrav, Folkdomen över förrädarna: vad kräver rätten? (Stockholm: Diakonistyrelsen, 1945)
  • Eivind Berggrav, Klar kamp: minnen och samtal från ockupationen (Når kampen kom) (Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, 1945)
  • Fredrik Ramm, Av kristen rot (Av kristen rot) (Stockholm: Svenska missionsförbundet, 1945)

Källor

  • Svenskt litteraturlexikon, 2:a uppl. (Lund: Gleerup, 1970)

Noter

  1. ^ Svenskt författarlexikon 2. 1941–1950, red. Bengt Åhlén (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1953), s. 218. Läst 25 augusti 2023.
  2. ^ ”Lennart Göthberg”, Nationalencyklopedin. Läst 26 augusti 2023.
  3. ^ Litteraturlexikon: svensk litteratur under 100 år, red. Bo Engman och Lilian Månsson (Natur & Kultur, 1974), s. 93
  4. ^ ”Göthberg, Lennart Jakob Alfred”, SvenskaGravar.se. Läst 25 augusti 2023.

Vidare läsning

  • Viveka Heyman, ”Lennart Göthberg in memoriam”, i Själar, kvinnor mest (Stockholm: Tiden, 1948), s. 7–16
  • Mats Jansson, Kritisk tidsspegel: studier i 1940-talets svenska litteraturkritik (Eslöv: Symposion, 1998), s. 241–259, 412–414
  • Sven Stolpe, ”Lennart Göthberg”, i Utsikt nr 3 1948, s. 18–21

Externa länkar