Numera har Léon Halévy blivit ett ämne av stor betydelse och intresse för ett brett spektrum av samhället. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Léon Halévy tagit en ledande roll i samtal både lokalt och internationellt. Oavsett om det är ett kontroversiellt ämne, en relevant offentlig person, en historisk händelse eller ett socialt fenomen, har Léon Halévy fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att till fullo utforska vilken inverkan Léon Halévy har haft på olika aspekter av det moderna livet, såväl som konsekvenserna som uppstår av dess relevans idag.
Léon Halévy | |
![]() | |
Född | 4 januari 1802[1] Paris |
---|---|
Död | 2 september 1883[2][1] (81 år) Saint-Germain-en-Laye, Frankrike |
Medborgare i | Frankrike |
Sysselsättning | Journalist, översättare, dramatiker, litteraturkritiker, historiker, bibliotekarie, poet, författare |
Barn | Lucien-Anatole Prévost-Paradol (f. 1829) Ludovic Halévy (f. 1834) |
Föräldrar | Élie Halévy |
Släktingar | Jacques Fromental Halévy (syskon) |
Utmärkelser | |
Riddare av Hederslegionen (1846)[3] Bordinpriset (1862) | |
Redigera Wikidata |
Léon Halévy, född 14 februari 1802, död 2 september 1883, var en fransk författare. Han var bror till Jacques Fromental Halévy samt far till Lucien-Anatole Prévost-Paradol och Ludovic Halévy.
Halévy var lärjunge och medarbetare till Henri de Saint-Simon, senare biträdande professor i litteraturhistoria vid École polytechnique (1831-34). Halévy utgav förutom dikter Résumé de l'histoire des juifs anciens (1827), Résumé de l'histoire des juifs modernes (1828), Fables (2 band, 1843-55), La Grèce tragique (3 band, 1845-61) samt åtskilliga teaterpjäser.
|