Ämnet var1 har varit föremål för intresse och debatt under lång tid. Oavsett om det är ett historiskt ämne, en offentlig person eller en relevant händelse har var1 fångat många människors uppmärksamhet vid olika tillfällen. Genom åren har var1 varit föremål för forskning, reflektion och analys, och genererat oändliga åsikter, teorier och olika perspektiv. I den här artikeln kommer vi att utforska inverkan och relevans av var1 i olika sammanhang, såväl som dess implikationer idag.
Låglandsvisent (Bison bonasus bonasus) Status i världen: Sårbar | |
![]() Ung visent i Wisentgehegene Springe i Tyskland | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
Underordning | Idisslare Ruminantia |
Familj | Slidhornsdjur Bovidae |
Underfamilj | Oxdjur Bovinae |
Släkte | Bison Bison |
Art | Visent Bison bonasus |
Underart | Låglandsvisent |
Auktor | Linnaeus, 1758 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Låglandsvisent, Bison bonasus bonasus, är den idag enda kvarvarande underarten av arten visent, Bison bonasus.
Tidigare fanns också underarterna karpatisk visent och bergsvisent, vilka dog ut 1852 respektive 1927. Gener från bergsvisenten finns genom tjuren Kaukadus i en av de två i Visentstamboken erkända avelslinjerna för låglandsvisenter, nämligen Låglands-Kaukasuslinjen.
Låglandsvisent avlas, förutom enligt Låglands-Kaukasuslinjen, också enligt den "renrasiga˚ Låglandslinjen.
Det finns idag, efter närmare ett hundra års systematisk avel, ungefär lika många låglandsvisenter enligt båda avelslinjerna, varav flertalet i frihet eller halvfrihet i ett tiotal länder, dock ej i Sverige.
Sedan 1920-talet har en systematisk visentavel bedrivits för att hindra arten visent från utrotning och att återföra djur i frihet. Låglandsvisenterna är förtecknade i Visentstamboken, vars första utgåva kom 1932.
|