Kvalster

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i vilken inverkan Kvalster har haft på det samtida samhället. Sedan starten har Kvalster genererat ständig debatt och väckt ett brett intresse inom olika studieområden. Genom åren har Kvalster fått en särskild betydelse och relevans, vilket har påverkat hur vi förstår världen omkring oss. Genom detaljerad analys kommer vi att utforska de många aspekterna av Kvalster, dess utveckling över tid och dess roll i att forma vår nuvarande verklighet. Den här artikeln försöker erbjuda en panoramisk och berikande vision av Kvalster, med syftet att främja en större förståelse och uppskattning av dess betydelse i det aktuella sammanhanget.

För miniserien, se Kvalster (TV-serie).
Kvalster
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamPalpkäkar
Chelicerata
KlassSpindeldjur
Arachnida
(orankad)Kvalster
Acari
Vetenskapligt namn
§ Acari
AuktorLeach, 1817
Ordningar
Hitta fler artiklar om djur med

Kvalster (Acari) är en stor grupp av spindeldjur som återfinns över hela jordklotet. De lever på land, i färskvatten och i saltvatten. Mångfalden av kvalster är extraordinär och deras fossila historia går tillbaka till åtminstone början av devonperioden[1]. Det finns över 65 000 arter beskrivna, men det verkliga antalet arter är troligen betydligt större. Forskare uppskattar att det finns en miljon arter i världen. Förutom parasiter (som till exempel fästingar och skabb), finns arter som äter växter, djur, svamp eller dött organiskt material. De är små (ofta mellan 0,08 och 1,00 mm), men de största (röda sammetskvalster och blodfyllda fästingar) kan bli omkring 10-20 mm. Läran om kvalster kallas akarologi (från grekiska ἀκαρί/ἄκαρι, Akari)[2] och en biolog som studerar kvalster kallas akarolog (=kvalsterforskare). De ledande vetenskapliga tidskrifter för kvalsterforskning inkluderar "Acarologia", "Experimental and Applied Acarology" och "the International Journal of Acarology". Föreningar i Europa är "EURopean Association of ACarologists" (EURAAC) och "European Water Mite Research"[3].

Systematik

Forskare betraktar idag kvalster som en underklass[4] av spindeldjuren, men de klassificeras ibland i litteraturen även som en överordning eller en ordning. Kvalster indelas vanligen i två överordningar: höftkvalster (Anactinotrichida eller Parasitiformes) och lårkvalster (Actinotrichida eller Acariformes)[4]. Att taxonomin hos kvalster varierar beroende på litteratur, även på högre nivå, beror främst på att det inte är klart hur de är släkt med varandra. Dagens molekylära studier indikerar att höftkvalster och lårkvalster kan vara närmare besläktade med andra spindeldjur än med varandra. Det skulle betyda att kvalster inte är en monofyletisk grupp, det vill säga att de inte har ett gemensamt ursprung.

Kvalster delas vidare upp i (enligt Krantz och Walter 2009[4]):

höftkvalster (Parasitiformes)
Opilioacarida
Holothyrida
Ixodida "fästingar"
Mesostigmata "rovkvalster"
lårkvalster (Acariformes)
Trombidiformes
Sarcoptiformes

Miljöspecifika grupper

Huskvalster

Huskvalster, ofta kallade husdammskvalster eller sängkvalster, är ett antal familjer "lårkvalster" som Dermatophagoides och Euroglyphus. De är mikroskopiskt små, 0,1–0,3 mm. De saknar lungor och andas direkt genom huden. De kan inte dricka utan tar upp och avger vatten direkt genom huden och är helt beroende av omgivningens fukt för att kunna upprätthålla vattenbalansen. De saknar ögon och föredrar mörker.

Förrådskvalster

Förrådskvalster är samlingsnamn för några andra familjer "lårkvalster", som företrädesvis förekommer där matvaror eller foder förvaras. Den viktigaste familjen är or.

Mjällkvalster

Mjällkvalster (Cheyletiella yasguri) [5] är ett parasitkvalster som framförallt påträffas hos hund, katt och kanin. Hos hundar drabbar det främst valpar. Mjällkvalster kan även smitta människor.[6] Mjällkvalster har en 21 dagar lång livscykel, och överlever inte mer än 10 dagar utan värddjur.[7]

Svenska faunan

I Sverige finns cirka 1000 arter kända, men troligen är en stor del av faunan fortfarande okänd. Fyra av sex ordningar av kvalster finns representerade i Sverige[8]. Forskning sker på Uppsala Universitet (fästingar)[9], SLU i Uppsala (hornkvalster)[10], Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm (vattenkvalster, sammetskvalster)[11] och Zoologiska museet i Lund (rovkvalster, fästingar)[12]. Station Linné har en fästingsafari på Öland för allmänheten[13].

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ David Evans Walter, Gerald Krantz & Evert Lindquist (13 december 1996). ”Acari. The Mites”. Tree of Life Web Project. Arkiverad från originalet den 7 april 2022. https://web.archive.org/web/20220407224023/http://tolweb.org/Acari/2554/1996.12.13. Läst 12 april 2014. 
  2. ^ D. E. Walter & H. C. Proctor (1999). Mites: Ecology, Evolution and Behaviour. University of NSW Press, Sydney and CABI, Wallingford. ISBN 0-86840-529-9 
  3. ^ European Water Mite Research.
  4. ^ Krantz, W. and Walter, D.E. (2009) A manual of acarology. Texas Tech University Press, Texas.
  5. ^ Mjällkvalster hos hund, djurskyddsportalen.
  6. ^ ”Mjällkvalster”. Apoteket. Arkiverad från originalet den 12 april 2010. https://web.archive.org/web/20100412130846/http://www.apoteket.se/Privatpersoner/djur/sidor/Hund_Hudopals_Ohyra_Mjallkvalster.aspx. 
  7. ^ a b c Griffin, Craig E.; Miller, William H.; Scott, Danny W. (2001). Small Animal Dermatology (6th ed.). W.B. Saunders Company. ISBN 0-7216-7618-9.
  8. ^ ”Kvalster (Acari)”. Småkrypsguiden. Sveriges Entomologiska förening (SEF). Arkiverad från originalet den 16 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140316032915/http://www.sef.nu/smakrypsguiden/guide-till-insektsgrupperna/arachnida-spindeldjur/kvalster-acari/. Läst 21 oktober 2014. 
  9. ^ ”Thomas Jaenson - Professor”. Evolutionsbiologiskt centrum. Uppsala Universitet. Arkiverad från originalet den 9 november 2014. https://web.archive.org/web/20141109084909/http://www.ebc.uu.se/forskning/IOB/Systematisk_biologi/Personal/Thomas/. Läst 21 oktober 2014. 
  10. ^ ”Lokala effekter på biologisk mångfald”. Sveriges lantbruksuniversitet. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021143408/http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/projekt-inkl-konferenser/stubbskord-och-miljoeffekter/forskning/insekter/. Läst 21 oktober 2014. 
  11. ^ ”Jeanette Nordqvist”. Naturhistoriska riksmuseet. Arkiverad från originalet den 21 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140721070417/http://nrm.se/forskningochsamlingar/forskningsavdelningen/entomologi/personal/jeanettenordqvist.11467.html. Läst 21 oktober 2014. 
  12. ^ ”Lars Lundqvist”. Lund Universitet, Zoologiska museet. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://archive.is/20141021121930/http://www.biomus.lu.se/museum-of-zoology/people/lars-lundqvist. Läst 21 oktober 2014. 
  13. ^ ”Naturupplevelser”. Station Linné. Arkiverad från originalet den 13 november 2014. https://web.archive.org/web/20141113012749/http://www.stationlinne.se/sv/naturupplevelser/. 

Källförteckning

Externa länkar

Katalogdata
 • AFD: Acari​​​ • BioLib: 16798​ • Dyntaxa: 3000227​ • EoL: 2586535​​​​ • Inaturalist: 52788​ • ITIS: 733321​​ • NCBI: 6933​ • Fossilworks: 155665​ • WoRMS: 292684​​​​​​​​​​​​​​​ • Fauna Europaea: 10616​​​​​​​​​​​​​