Kumla kommun

Kumla kommun Kommun
Kumla station
Slogan	En blomstrande kommun
Kumla kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Närke
Län	Örebro län
Centralort	Kumla
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	22 581 (2024-03-31)
Areal	205,32 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	203,7 kvadratkilometer
- därav vatten	1,62 kvadratkilometer
Bef.täthet	110,85 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	59°07′00″N 15°08′00″Ö / 59.116666666667°N 15.133333333333°Ö / 59.116666666667; 15.133333333333
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Örebro domkrets (2001-06-01–) Hallsbergs domsaga (–2001-06-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1975
Anställda	2 175 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1881
GeoNames	2698753
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kumla kommun är en kommun i Örebro län. Centralort är Kumla.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Ekeby, Hardemo och Kumla (huvuddelen). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Kumla municipalsamhälle inrättades 23 maj 1884, vilket upplöstes vid årsskiftet 1941/1942 då Kumla stad bildades genom en utbrytning ur Kumla landskommun. Hällabrottets municipalsamhälle inrättades 20 oktober 1944 och upplöstes vid årsskiftet 1952/1953.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Hardemo landskommun i Kumla landskommun och Ekeby landskommun uppgick i Ekeby och Gällersta landskommun.

1967 införlivades Kumla landskommun i Kumla stad. Kumla kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kumla stad samt en del ur Ekeby och Gällersta landskommun (Ekeby).

Kommunen ingick från bildandet till 1 juni 2001 i Hallsbergs domsaga och ingår sen dess i Örebro domsaga.

Geografi

Topografi och hydrografi

I kommunen består berggrunden främst av sedimentära bergarter såsom alunskiffer, sandsten och kalksten. Här finns stora, uppodlade och bördiga lerslätter som avbryts av nord–sydligt orienterade rullstensåsar. I västra delen av kommunen finns delar av ett större område med parallella nord–sydliga moränryggar, kända som drumliner.

I den östligaste delen av kommunen ligger delar av Kvismarens våtmarksområde, som huserar en rik fågelfauna.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Ekeby församling, Hardemo församling och Kumla församling.

Distrikt (socknar) inom Kumla kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt, vilka mmotsvararde tidigare socknarna: Ekeby, Hardemo och Kumla.

Tätorter

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Kumla kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Kumla	&&&&&&&&&&016669.&&&&&016 669
2	Åbytorp	&&&&&&&&&&&&0811.&&&&&0811
3	Hallsberg, del av	&&&&&&&&&&&&0560.&&&&&0560 (i denna kommun)
4	Ekeby	&&&&&&&&&&&&0461.&&&&&0461

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Hallsberg var delad på två kommuner: Hallsbergs kommun (7 586 personer) och Kumla kommun (560 personer).

Styre och politik

Styre

Sedan kommunens bildande (1971) har socialdemokraterna antingen haft egen majoritet eller genom politiskt stöd från Vänsterpartiet haft majoritet. I valet 2014 tappade Socialdemokraterna 1/5 av sina väljare och trenden med socialdemokratiskt eget styre bröts. Mandatfördelningen i kommunfullmäktige blev annorlunda och ett nytt blocköverskridande samarbete bildades mellan S och M.

År	Partier
1994-1998	S
1998-2002	S	C	FP	KD
2002-2006	S
2006-2010	S
2010-2014	S
2014-2018	S	M
2018-	S	M

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2018–2022
Ordförande	M	Åsa Windahl
Förste vice ordförande	S	Carl-Gustav Thunström
Andre vice ordförande	L	Magnus Ivarsson

Mandatfördelning 1970–2022

Valår	V	S	MP	SD	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	2	20			8	6	2	3	2 20 8 6 2 3	41	88,1	35 6
1973	2	20			10	4	2	3	2 20 10 4 2 3	41	90,0	32 9
1976	2	20			10	4	2	3	2 20 10 4 2 3	41	91,4	28 13
1979	2	20			9	4	2	4	2 20 9 4 2 4	41	90,5	27 14
1982	2	21	1		7	2	3	5	2 21 7 2 3 5	41	91,1	26 15
1985	2	24	1		6	5	2	5	2 24 6 5 2 5	45	89,8	26 19
1988	2	23	2		6	5	3	4	2 23 2 6 5 3 4	45	86,3	27 18
1991	3	20	1		5	4	4	8	3 20 5 4 4 8	45	86,3	27 18
1994	4	23	1		5	3	3	6	4 23 5 3 3 6	45	86,2	25 20
1998	6	20			5	2	5	7	6 20 5 2 5 7	45	80,55	22 23
2002	3	23	1		5	4	4	5	3 23 5 4 4 5	45	80,87	21 24
2006	2	23	1	2	4	3	4	6	2 23 2 4 3 4 6	45	81,92	21 24
2010	2	22	2	2	3	3	3	8	2 22 2 2 3 3 3 8	45	84,00	23 22
2014	2	18	2	5	3	5	2	8	2 18 2 5 3 5 2 8	45	85,45	24 21
2018	2	15	1	7	4	5	3	8	2 15 7 4 5 3 8	45	86,65	24 21
2022	2	16		9	4	4	2	8	2 16 9 4 4 2 8	45	84,07	23 22
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2021–2022
Ordförande	S	Andreas Brorson
Förste vice ordförande	S	Annica Sjöqvist
Andre vice ordförande	L	Christian Liljenhed

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Socialnämnden	S	Annica Sjöqvist	M	Margareta Engman	MP	Jan Engman
Kultur- och fritidsnämnden	S	Marie Eriksson	M	Thoma Vuolo	MP	Carina Riberg
Myndighetsnämnden	M	Åsa Windahl	S	Gunnel Kask	C	Frank Tholfsson
Samhällsbyggnadsnämnden	S	Thomas Andersson	M	Karin Johnsson	KD	Inga-Lill Rosvall
Nämnd för livslångt lärande	M	Oskar Svärd	S	Veroncia Ulfgren	L	Kajsa Rosén
Valnämnden	M	Romeo Bäck	C	Annette Friman

Vänorter

Kumlas vänorter är:

• Frederikssund i Danmark
• Sibbo i Finland
• Aurskog-Høland i Norge

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

I Kumla kommun är tillverkningsindustrin den dominerande sektorn inom näringslivet, medan en relativt liten andel av befolkningen arbetar inom den offentliga sektorn. Bland de företag som präglar kommunens näringsliv finns namn som Fortum Waste Solutions AB, som hanterar farligt avfall, och Orkla Foods Sverige AB, som specialiserar sig på produktion av saft och sylt. Området har även en lång historia inom skoindustrin, som sträcker sig tillbaka till 1800-talet, och representeras i dag av företag som Skofabriken Kavat AB.

Utöver privata företag är Kumla kriminalvårdsanstalt en betydande arbetsplats i kommunen, vilket gör att även den offentliga sektorn har en viktig roll för sysselsättningen.

Infrastruktur

Transporter

Kommunen genomkorsas av Europaväg 20 samt av riksvägarna 50 och 51.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 22 581 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 116:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Kumla kommun 1970–2020
År			Folkmängd
1970			16 241
1975			16 939
1980			17 760
1985			17 786
1990			18 621
1995			19 086
2000			18 983
2005			19 473
2010			20 456
2015			21 154
2020			21 862

Kultur

Kulturarv

För omkring &&&&&&&&&&&04000.&&&&&04 000 år sedan hade stora delar av det låglänta området som nu utgör kommunen Kumla rest sig över vattenytan. De första fasta bosättningarna i Kumla antas ha etablerats i områden där det fanns skiffer- och kalksten, samt på de lättare mo- och sandjordarna som lämpade sig väl för odling. Hällkistorna av kalksten i Yxhult är exempel på gravar från denna tid.

Jordbruket utvecklades från svedjebruk till permanenta åkermarker. Detta ledde till att boskap blev viktigt. Boskapen betade fritt i skogen och på andra marker som inte var lämpliga för odling. Från denna tid finns det synliga spår av gravar, som Lekebackens gravfält i Hjortsberga, Torshögen i Skyberga, Älvestakullarna, Tillrebacken och Kumla högar, samt runstenen i Vesta.

Kristendomen spreds över Sverige, och från 1100-talet och framåt började man bygga kyrkor i olika delar av landet, inklusive Ekeby, Hardemo och Kumla. Även om det är svårt att exakt datera byggnaderna från denna tid, är tornet i Hardemo kyrka troligen den äldsta synliga delen av en byggnad inom kommunens gränser.

Under 1600-talet etablerades de adliga säterigårdarna vid Säbylund, Mårsta och Nynäs. Huvudbyggnaden vid Nynäs byggdes någon gång under 1700-talet, medan den vid Säbylund uppfördes på 1780-talet.

Kommunvapen

Blasonering: I rött fält två korslagda hammare i silver ovanför ett treberg i silver.

Kumla kommunvapen innehåller skomakarhamrar symboliserarnde skonäringen på orten, vilken har anor från första delen av 1800-talet och ett treberg som skall stå för ett gravfält vid Kumla by som går under namnet Kumla högar.

Vapnet fastställdes för Kumla stad 1945. Efter kommunbildningen 1971 registrerades vapnet hos PRV år 1974.

Se även

• Lista över insjöar i Kumla kommun
• Naturreservat i Kumla kommun
• Lista över fornlämningar i Kumla kommun
• Personer med anknytning till Kumla kommun

Referenser

1. ^ Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, läs online, läst: 9 november 2020.
2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.
3. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.
4. ^ Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.
5. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.
6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hallsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
8. ^ ”Kumla - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kumla. Läst 1 maj 2024. 
9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
10. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
11. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
12. ^ ”Kulturmiljöprogram för Kumla kommun” (PDF). Kumla kommun. 2014. sid. 17–18. https://www.kumla.se/download/18.f36d14315437bafd79b22d/1465451976271/Kulturmilj%C3%B6program.pdf. Läst 14 maj 2024. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Kumla kommun.Bilder & media
• Kumla kommun

Kumla kommun i Örebro län Distrikt Ekeby · Hardemo · Kumla Tätorter Ekeby · Hallsberg (del av) · Kumla · Åbytorp Småorter Folkatorp · Hörstabacken · Kvarntorp · Övre Torsta Övriga orter Höglunda och Frommestafallen · Nyhagen · Sannahed

Kommuner i Örebro län Askersund · Degerfors · Hallsberg · Hällefors · Karlskoga · Kumla · Laxå · Lekeberg · Lindesberg · Ljusnarsberg · Nora · Örebro Se även: Lista över Sveriges kommuner