Numera har Kråkvicker blivit ett ämne av stor relevans och intresse inom många områden. Från politik till vetenskap, kultur och teknik, Kråkvicker är en framträdande plats i aktuella diskussioner och debatter. Med tiden har vi sett hur Kråkvicker har utvecklats och anpassats till sociala, ekonomiska och tekniska förändringar. I den här artikeln kommer vi att undersöka Kråkvickers inverkan på det moderna samhället på djupet, och analysera dess implikationer och konsekvenser i olika aspekter av våra dagliga liv.
Kråkvicker | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Ärtordningen Fabales |
Familj | Ärtväxter Fabaceae |
Släkte | Vickersläktet Vicia |
Art | Kråkvicker V. cracca |
Vetenskapligt namn | |
§ Vicia cracca | |
Auktor | Linné, 1753 |
![]() |
Kråkvicker, tranärt eller fågelvicker (Vicia cracca) är en art i familjen ärtväxter som förekommer naturligt i stora delar av Eurasien, i Sverige är den vanlig överallt utom i fjälltrakterna. Arten har tidigare odlats som foderväxt i Sverige. Blomningstiden är från juli till augusti.
Kråkvicker kan lätt förväxlas med häckvicker (V. sepium) om man inte har både arterna framför sig samtidigt. Skillnaden är att kråkvicker har fler och tätare blommor samt även fler och tätare blad. Bladens färg är också något mer åt det blågröna hållet hos kråkvicker. Andra arter den kan förväxlas med är luddvicker (V. villosa) och luktvicker (V. tenuifolia), skillnaden är att dessa vanligtvis är större och grövre än kråkvicker.
Kråkvicker är en mångformig art och två underarter kan urskiljas: