Koreas tre kungariken
Idag har Koreas tre kungariken fått en oöverträffad relevans inom olika områden, oavsett om det är i arbetslivet, i vardagen eller inom det akademiska området. Dess inflytande har blivit påtagligt i praktiskt taget alla aspekter av vårt samhälle, vilket genererar en betydande inverkan på hur vi relaterar, arbetar och fungerar i den digitala miljön. Det är därför det är oerhört viktigt att på ett djupt och kritiskt sätt förstå och analysera den roll som Koreas tre kungariken spelar i vårt dagliga liv, såväl som de utmaningar och möjligheter som dess närvaro innebär. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Koreas tre kungariken och hur dess närvaro fortsätter att ha en relevant inverkan på dagens samhälle.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
De tre kungarikena i Korea syftar på de tre stora:
Dessa regerade på Koreahalvön och i Manchuriet mellan det första århundradet f.Kr. och 600-talet samtidigt med flera mindre kungariken och stammar som Gaya, Dongye, Okjeo, Buyeo, Usan och Tamna. Under denna period blev det kulturella inflödet av konst, buddhism och skriftsystem med mera från Kina till Koguryo i norr omfattande och vidarefört i assimilerad form genom Paekche i söder till Japan.
År 668 besegrade Silla sin granne Koguryo efter att redan ha besegrat Paekche. Det enade Silla gjorde därmed slut på "de tre kungarikenas period".
Namnet "Samguk" (koreanska: 삼국, 三國), "tre kungariken", förekommer i titlarna till de klassiska texterna Samguk Sagi och Samguk Yusa liksom i den japanska krönikan Nihonshoki.